allmänna försvarsföreningen
aff - allmänna försvarsföreningen

Försvarsforum i Stockholm – välbesökt och kunskapsuppbyggande
Försvarsforum är ett samarbetsprojekt mellan Allmänna Försvarsföreningen (AFF),
Försvarsutbildarna och Kungliga Krigsvetenskapsakademien (KKrVA) som syftar till
att informera och diskutera försvars- och säkerhetspolitiska frågor inför försvarsbeslut
2015 på temat ”Hur försvara Sverige?”. Detta sker på många platser i Sverige under
innevarande höst och under 2014.

Måndagen 2:a december hade turen kommit till huvudstaden i form av ett
seminarium som hade lockat mer än etthundratjugo åhörare, vilket nästintill fyllde
Armèmuseums hörsal. Ordföranden för Försvarsutbildarna i Stockholms län Lars-Olov Nilsson hälsade välkommen. Kvällens tre presentationer framfördes av
ledamöter ur Kungl Krigsvetenskapsakademien med efterföljande
politikerkommentarer och frågestund. Som moderator fungerade Svenska
Dagbladets säkerhets- och försvarspolitiske redaktör Mikael Holmström som tillika
är ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.

Presentationerna behandlade områdena säkerhetspolitik, Försvarsmaktens förmåga och
den ekonomiska utvecklingen.

För den säkerhetspolitiska omvärldsanalysen svarade kommendör Lars Wedin som genom
mångårigt arbete inom de säkerhetspolitiska och militärstrategiska verksamhetsfälten hade
åtskilligt av intresse att förmedla till auditoriet. Ett inledande budskap från Wedin var att
Sverige inte kan, som det uttrycktes, ”dra upp vindbryggan” i en alltmer globaliserad värld
kännetecknad av bland annat fördjupade ömsesidiga beroenden och därmed ökad samhällelig
sårbarhet. En alltmer komplex säkerhetsmiljö exemplifierades bland annat med att den
internationella droghandeln är världens tredje största näring och att den organiserade
brottsligheten försörjer terrorismen. USA:s relativa tillbakagång, en europeisk påtaglig sådan,
Kinas, Indiens, Rysslands och Brasiliens ökande inflytande och därmed också handlingsfrihet
var andra budskap liksom den högst sannolika västliga oviljan att engagera sig i fler
afghanistanlika konflikter utan att fördenskull krishanteringsinsatser kan avskrivas. De senare
dock med så lite fotavtryck på marken som möjligt och i stället genomförda med sjö- och
luftburna system. Wedin kopplade intresseväckande omvärldsutvecklingen till vår egen
säkerhetssituation och betonade närvaron av osäkerhet i försvarsplaneringen och en
allerstädes närvarande risk för strategisk överraskning där grundregeln är att skeendet tenderar
att bli något annat än det vi har bedömt.

Utvecklingen inom Försvarsmakten reddes ut av generalmajor Per Lodin. Han förklarade orsakerna till
och effekterna av pågående förändringar inom Försvarsmakten och anknöt till det operativa dilemmat
– således vad Sverige militärt kan förmå i en militär konflikt i närområdet och det dilemma stats- och
försvarsledningen kan stå inför avseende den nationella försvarsdimensionen då det gäller utnyttjandet
av de fåtaliga förmågorna. Våra bristande förutsättningar till nationellt försvar kom därmed tydligt
fram där ett budskap var att ett svenskt nationellt försvar förutsätter att detta sker tillsammans med
andra. Orsakerna till Försvarsmaktens ekonomiska läge berördes också där kvarstående minnesbild är
Försvarsmaktens behov av substantiella ekonomiska tillskott för att innehålla också så begränsade
målsättningar som ett ”enveckasförsvar”.

Av Lodins redogörelse skulle slutsatsen kunna dras att Peter Nordlund, överingenjör och
försvarsekonomisk expert vid FOI hade en lätt uppgift då det gällde att reda ut frågan om
pengarna räcker. Han förklarade mycket initierat och pedagogiskt begripligt orsakerna till
Försvarsmaktens ekonomiska läge. Här framgick bland annat att kostnadsfördyringarna tenderat att
underskattas liksom att tron på möjligheterna att spara pengar på stödverksamheten karakteriserats av
en övertro. Om nuvarande ambitioner ska innehållas krävs mera pengar. Detvar den tydliga slutsatsen
från Peter Nordlund.

Politikerkommentarerna framfördes av Johan Forssell (M) och Kerstin Lundgren (C). Forsell hade en
positiv syn på det nya personalförsörjningssystemet och hade överhuvudtaget en positiv syn på
sakernas tillstånd såväl avseende landets säkerhetspolitiska situation som läget i Försvarsmakten.
Kerstin Lundgren talade bland annat om att osäkerhet är den utgångspunkt som vi har att förhålla oss
till när vi bygger säkerhet. Vidare uppehöll hon sig vid betydelsen av ett starkt EU och att ekonomin
var basen härför. Chefen för Livgardet, överste Håkan Hedlund serverade en del fakta rörande
numerären hel- och deltidstjänstgörand soldater jämte avseende hans roll som territoriell chef, således
chef för den militärregion inom vilken Stockholm befinner sig.

I den ganska livaktiga frågesessionen var frågan om Sverige ska gå med i Nato eller ej ett
givet ämne liksom grad och art av farlighet kopplat till utvecklingen i Ryssland,
Försvarsmaktens materiella situation och givetvis den allerstädes närvarande ekonomin och
försvaret av Gortland. Således var det inga problem för moderatorn att nyttja hela den
planerade tiden för att ta emot och utse svarare på frågorna.

Sammantaget, som referenten uppfattade det, en fortsättning på det lyckade koncept som
Försvarsforum hittills visat sig vara.
Tommy Jeppsson