Martin Arkel:

Totalförsvar och säkerhetspolitik
- ett ämne som kan göras roligare

Om Sveriges gymnasieelever fick göra en tio i topp-lista över de roligaste ämnena är det osäkert om "totalförsvar och svensk säkerhetspolitik" ens skulle kvala in på listan. Men undantag finns. Vårt Försvar har träffat gymnasielärarinnan Inger Lundqvist, som lyckats göra ämnet till något som engagerar.

Vid Hersby gymnasieskola på Lidingö utanför Stockholm undervisar Inger Lundqvist i samhällskunskap och historia. Dessutom håller hon i en kurs med särskild inriktning på konfliktkunskap och säkerhetspolitik:
- "Hur skapar man fred?" - det är den första fråga eleverna på kursen får att brottas med. De får analysera verkliga konflikter ute i världen utifrån olika teorier på området. Senare går de in på Sveriges roll i de stora sammanhangen, vad vi själva försöker bidra med och hur vi gör det.

Kursen "Freds- och konfliktkunskap" kan läsas som fritt tillval (50 poäng) av S-elever i tredje ring. Eleven måste också ha A- och B-behörighet i samhällskunskap, dvs ha läst samhällskunskap under de två föregående årskurserna. Inger har själv utformat den populära kursen som nu är inne på sitt sjunde år:
- Jag tror i första hand att ett stort allmänt intresse för internationella frågor driver eleverna att söka kursen. Internationella relationer är också något som ligger i tiden, under senare tid har även elever i lägre årskurser givits möjlighet att studera ämnet. Samtidigt är det ett område som är svårt att avgränsa. På min kurs tillämpar vi en bred definition på vad en konflikt är. Det innebär att vi ena dagen kan tala om bostadssegregation i Sverige, och nästa om inbördeskrig i ett främmande land. Vi försöker komma åt orsaker till att konflikter utbryter och sätt att hantera dem på. Säkerhetspolitik i snäv mening är bara en del av ämnet, men visst tar vi upp svensk säkerhetspolitik och totalförsvaret, berättar Inger.

Totalförsvarskunskap måste inte vara tråkigt
Generellt undervisas det lite om svensk säkerhetspolitik och totalförsvar på gymnasiet, tror Inger. Ämnet har kommit skymundan i takt med att allt fler områden ska täckas in i samhällskunskapsundervisningen, läroböckerna blivit tunnare och studieplanen för gymnasiet förändrats. Men viktigast kanske är att ämnet fått stämpeln som något tråkigt - både hos lärare och elever.
Inger tror inte att det behöver vara så:
- Vill man som lärare få eleverna intresserade av totalförsvarsfrågor och svensk säkerhetspolitik gäller det att infoga ämnet i ett sammanhang som känns meningsfullt för eleven. Tittar man i en lärobok i samhällskunskap så svävar totalförsvar och svensk säkerhetspolitik liksom fritt i luften, ämnet presenteras utanför något relevant sammanhang. Att rakt upp och ner börja berätta om hur totalförsvaret är organiserat tycker de flesta elever och lärare är tråkigt.
På Ingers kurs sätts svensk säkerhetspolitik och försvar in i ett internationellt sammanhang. Man kan säga att Inger valt en baklängestaktik för att göra ämnet mera begripligt och intressant. Hon går från världen till Sverige, inte från Sverige till världen:
- På min kurs har jag lagt in ämnet "svensk säkerhetspolitik", där totalförsvar sorterar, på ett ganska sent stadium. När eleverna kommer in på ämnet har de en viss teoretisk kunskap i konfliktteori, de har bekantat sig med förändrade hotbilder och studerat verkliga konflikter i utlandet. Det gör att deras ingång mot ämnet svenskt totalförsvar blir mera positiv. Genom att först belysa problem i omvärlden - pågående konflikter till exempel - och därefter närma sig Sverige och svenska arrangemang, så växer engagemanget betydligt. Eleverna uppskattar också ämnet mera om de får fundera över idéerna bakom företeelser som försvar och säkerhetspolitik, säger Inger.

Aktuella exempel
Att knyta an undervisningen till aktuella exempel är också viktigt för att stimulera elevernas intresse, framhåller Inger. Med anledning av ubåten Kursks haveri och den misslyckade räddningsinsats som följde, fick eleverna bl a diskutera om avancerad teknologi i fel händer kan utgöra ett hot mot Sverige.
- Genom artiklar från nyhetstidningar och tidskrifter tar eleverna del av aktuella händelser, som de sedan får analysera utifrån konfliktteorier. Man kan säga att de får jämföra praktik och teori. Så ofta vi kan åker vi också ut och går på föredrag eller deltar i rollspel. Det händer också att vi bjuder in föreläsare till klassrummet. Sådana evenemang ger ämnet en verklighetsnära koppling och är mycket populärt. Samtidigt får eleverna en chans att fördjupa sig i enskilda frågor, menar Inger.

Olika typer av undervisningsmaterial
Brist på undervisningsmaterial är inget problem för Inger, trots samhällsvetenskapsböckernas tunna innehåll. På området säkerhetspolitik finns särskild litteratur för gymnasieskolan och därutöver flera användbara tidskrifter och publikationer, svenska och utländska. Material från Svenska FN-förbundet, Utrikespolitiska Institutet och CFF (Centralförbundet Folk och Försvar) är också uppskattade inslag i undervisningen. För information om totalförsvaret använder Inger totalförsvarets hemsida,
www.totalforsvaret.se.
- På totalförsvarets hemsida finns många olika typer av material. Hittills har jag mest låtit mina elever använda denna webbplats som informationskälla. Det kan gå till så att jag ger eleverna uppgifter gruppvis, och sedan får de själva hitta informationen på sajten. Att göra så brukar fungera bra. Men viktigt är att man ger eleverna tips på användbara webbadresser. Det tar för lång tid att låta dem söka efter relevanta webbplatser på egen hand, säger Inger.

Ingers tips
Var aktuell
Elevernas intresse stimuleras betydligt om man lyckas knyta an undervisningen till aktualiteter i omvärlden.

Använd tidskrifter och Internet
Publikationer som kan användas i undervisning om säkerhetspolitik finns bl a hos CFF (www.cff.se),
Utrikespolitiska Institutet (www.ui.se) och Svenska FN-förbundet (www.sfn.se). På webbplatsen "totalforsvaret.se" finns omfattande information om totalförsvaret. Att bilda diskussionsgrupper på Internet för särskilda frågeställningar har också visat sig givande. Spara tid genom att tipsa eleverna om bra webbadresser.

Sök kontakter utanför skolan
Besök föredrag och låt eleverna redovisa inför klassen. Låt gärna eleverna delta i ett rollspel, om möjlighet och tillräckliga förkunskaper finns. Rollspel med säkerhetspolitiskt innehåll arrangeras bl a av CFF.

Redovisa i seminarieform
Utse en opponent och granska skriftliga arbeten i seminarieform. Metoden tränar eleverna i akademiskt resonerande och gör att fler än bara skribenten och läraren blir involverad.

Martin Arkel är byrådirektör vid Styrelsen för psykologiskt försvar