Anders Linnér:

Flygvapnets flaggskepp - JAS 39 Gripen

Många av världens försvarsmakter står inför en revolutionerande förändring. Det handlar om utveckling av stridskrafternas förmåga. Begreppet Revolution in Military affairs (RMA) innebär att försvarsmakten i framtiden måste ha förmåga att kunna inhämta, bearbeta samt delge information snabbare och bättre än motparten. Det gäller att skapa sig informationsöverlägsenhet.

JAS 39 Gripen är sedan 1997 operativ i Försvarsmakten. JAS 39 Gripen är ett system ingående i ett större system där effekten av de samverkande systemen ger en högre effekt än de enskilda systemen och plattformarna var för sig. Samverkande "system av system" s k Network Centric Warfare skall ge framtidens försvarsmakt en överlägsen lägesuppfattning för flygare, soldater och sjömän på alla nivåer s k Dominant Battlespace Awareness (DBA). Systemet möjliggör att korrekta beslut kan fattas på alla nivåer, snabbare hos oss än hos motståndaren.
JAS 39 Gripen är någonting helt nytt och olikt de flygsystem flygvapnet haft tidigare. Detta verifierades i januari 1999 på det högt ansedda "Shepard Air Power Symphosium" som genomfördes i London med deltagande flygexpertis från hela världen. Där jämfördes steget från den gamla till den nya generationens stridsflygplan, för flygvapnets del steget från Viggen till Gripen, som lika betydelsefullt som när radar infördes i flygplan på 1950-talet. Då liksom nu handlar det om att öka och utveckla flygets och försvarsmaktens förmåga. Gripen tillhör den nya generationens stridsflygplan där flygplanets systemkonstruktion bygger på en digital infrastruktur som möjliggör att flygplanet dessutom kan hållas modernt över hela sin livslängd.

Alla med i loopen........
" Den taktiska loopen" är en sammanfattande benämning på underrättelseinhämtning, analys, företagsplanering, order, uppföljning, stridsledning, utvärdering och rapportering i samband med genomförande av flyginsatser med Gripen. Detta är verksamheter som måste samordnas med samma digitala språk och gemensamma gränssnitt för att striden skall kunna föras i högt tempo. Alla inblandade i ett stridsuppdrag, från högsta taktiska nivå ner till piloten, måste ha tillgång till ett korrekt beslutsunderlag för att kunna verka effektivt. Att i realtid hålla samtliga inblandade informerade inom "den taktiska loopen" är vägen till framgång. Med krypterad datalänkkommunikation mellan flygplan i luften och flygplan på marken kan samtliga inblandade i operationen hållas informerade om läget på stridsfältet. Informationen kan också förmedlas vidare till den taktiska/operativa nivån där den utgör ett viktigt underlag för snabba beslut. Flygvapnets nya taktiska radiosystem (TARAS) är under utveckling och tillåter att stora informationsmängder kan förmedlas snabbt och starkt krypterat inom den taktiska loopen. Det nya stridsledningssystemet (StriC) är en del av navet i den taktiska loopen med uppgift att förmedla rätt information i rätt mängd till rätt nivå. Alla inser idag vikten av att beslutsfattare på alla nivåer, från högsta nivån ner till stridspiloten, snabbt har tillgång till korrekt information och bra verktyg för bearbetning och beslutsfattning. Flexibilitet, kraftsamling och möjlighet till verkan med precision, i kombination med en god omvärldsuppfattning och en snabb beslutsprocess är vitala förmågor i den nya Försvarsmakten.

Jaktpiloten är död - länge leve multi-rollpiloten
Nödvändigheten av att väsentligt öka det operativa värdet på varje enskilt flygplan var ett av huvudkraven då Gripenkonceptet tog form i slutet på 70-talet. Lösningen blev ett flygplan där samma pilot skulle ha förmågan att lösa alla typer av uppdrag, jakt, attack och spaning i ett och samma flygplan. Förmågan skulle möjliggöra en nära nog halvering antalet flygplan i flygvapnet, när Viggen- och Drakenflygplan samt strids-utrustade skolflygplan byttes ut mot JAS 39 Gripen.
För flygvapnets piloter med olika bakgrund från jakt-, attack- och spaningsflygsystemen är idag flygslagsrollen (Jakt- attack- eller spaning) oväsentlig och föraren resonerar istället: - Ge mig en uppgift, ett mål och ett lämpligt vapen, så löser jag uppdraget med stöd från försvarets övriga mark-, sjö- och flygburna system.

Informationsöverlägsenhet - Situationsmedvetenhet
Det absolut viktigaste för en stridspilot är att ha en korrekt bild av omvärlden presenterad i realtid. Att i ett komplicerat stridsscenario kunna utnyttja sin egen styrka till fullo samtidig som man har kännedom om fiendens svaghet, är nyckeln till framgång i framtidens flygstrider.
Piloten i Gripen med dess omgivande system och gränssnitt är inte bara medveten om vad som pågår i hans närmaste omgivning utan även hur scenariet ser ut i stort. - "Finally the doctrine has reached the cockpit" sa en erfaren gripenpilot i samband med ett utländskt besök på F7 - Sveriges första gripenflottilj. Tack vare Gripens sofistikerade system för krypterad datalänköverföring har piloten omedelbar access till samtliga sensorer i operationen såsom andra flygplans radarinformation, vilka mål som prioriterats och information från markbundna system förmedlade av flygstridsledaren i realtid.
Gripen är extremt lättflugen vilket gör det möjligt för piloten att ägna största delen av sin kapacitet till listiga lösningar av uppdraget, till skillnad från tidigare flygplanstyper där enbart framförandet av flygplanet i en gränsvärdesstrid tog mer än hälften av pilotens tillgängliga förmåga. Situationsmedvetenhet och informationsöverläge i kombination med god "stand off "och bra verkansmöjligheter står högst på alla piloters önskelista.
En pilot med 25 års erfarenhet av den äldre versionen av Viggen ombads nyligen redogöra för sina intryck efter sitt första uppdrag i Gripen, han svarade: - Det är bara att konstatera, jag har varit blind i 25 år!
Svaret tydliggör pilotens uppskattning av flygplanets och systemets förmåga att stödja piloten och göra honom "situationsmedveten".
Gripens sensorer, presentationsytor och förmåga att överföra stora mängder information över den krypterade datalänken har gjort det möjligt att ge piloten exakt den informationen han behöver för stunden - varken mer eller mindre. En gripenpilot har kontroll på helheten, vad som rör sig i stridsområdet, egna flygplans lägen och stridsvärde, fiendeflygplanens läge och andra hot som kan äventyra uppdraget. Gripenpiloternas entydiga uppfattning är att arbetet med att integrera människan med maskinen har varit mycket framgångsrikt.

Planering och utvärdering av uppdrag
Kraftfulla smidiga mobila datorer används för att korrekt och snabbt planera och utvärdera ett uppdrag. Vid datorn finner piloten optimal flygväg till och från målet vad gäller bl a uppdragsdata och motverkan. Uppdragsdata förs efter planläggning över till flygplanet med en datastav som föraren bär med sig i fickan.
I en kraftfull utvärderingsanläggning kan passet analyseras i detalj. Alla pilo-tens handgrepp och åtgärder under passet kan spelas upp. Har flera flygplan deltagit i övningen, kan dessa överlagras, och på en tredimensionell bild kan scenariet betraktas, ur den ene eller andra enskilde pilotens synvinkel. Scenariet kan även betraktas från marken, upp-ifrån eller från sidan. Även underrättelser och resultatet av pågående och genomförda vapeninsatser kan utvärderas och vidarebefordras i det digitala nätverket för att hålla alla orienterade om stridsförloppet.

Fältmässig High-tech ...
En klargöringstropp har till uppgift att på kortast möjliga tid klargöra Gripen mellan två stridsuppdrag. Den verkar från en grupperingsplats mitt ute i skogen där personalen också har sin förläggning. Med en chef, en ställföreträdare och ca 20 värnpliktiga soldater verkar troppen dygnet runt. Samtliga soldater är utbildade för att klargöra flygplan i fält. På grupperingsplatsen klargörs ammunition innan den körs ut för att hängas på det landande flygplanet. Gripen är sedan några år prövad och övad i fältmässig miljö och det har verifierats att flygplanet är extremt lättarbetat och att det uppfyller ställda krav på fältmässighet. Svenska flygvapnet är unikt i världen med att låta värnpliktiga sköta den ansvarsfyllda klargöringen på eget ansvar. Chefens uppgift är att leda arbetet och ansvara för flygsäkerheten, oavsett om det är mitt i natten och dåligt väder eller en strålande sommarmorgon. Vid övergången från Viggen till Gripen slimmas organisationen, flexibiliteten och rörligheten ökas ytterligare vilket är nödvändigt i framtidens scenarier inom och utom landet. Det tar en tropp endast 10-15 minuter att tanka, ladda och klargöra ett flygplan mellan uppdrag. Gripen är, jämfört med tidigare flygplan i flygvapnet, tekniskt autonom vid uppträdande på krigsbas. Den stora testbussen till Viggen har ersatts med en bärbar dator till Gripen. Det stora kraftaggregatet på hjul har ersatts med flygplanets inbyggda kraftaggregat. Flygplanets inbyggda självtest har dessutom ökat förmågan till snabb fellokalisering. Flygvapnets basförband kräver i framtiden väsentligt mindre personal och hela basbataljonen görs operativt rörlig över hela landet.

Trendbrott
Trenden vid utveckling av nya stridsflygplan har de senaste 50 åren varit att bygga större, häftigare och dyrare flygplan.
Ett vitalt krav vid framtagningen av Gripen var att skapa ett kostnadseffektivt flygplan anpassat för fältmässiga förhållanden. Vad konstruktören kände till var att det fanns ett direkt förhållande mellan vikten och priset på ett stridsflygplan. Ju tyngre, desto dyrare att producera och att operera. Gripen väger närmare hälften så mycket som sin föregångare Viggen vilket bidrager till att flygvapnet idag opererar till ca 40% lägre kostnad än Viggen.

Framtidens Flygvapen
Gripen har givit Flygvapnet och Försvarsmakten en ny dimension i försvaret av Sverige och för framtida internationella uppgifter. Från att med tidigare system kunnat kraftsamla i tid och rum, dvs förmåga att ena timmen kraftsamlat slå mot Smygehuk och andra timmen slå mot Kalixälven, kan framtidens system även kraftsamla i vald roll. En motståndare kommer alltid att noga behöva överväga det för honom sämsta alternativet innan han påbörjar ett angrepp. Väljer han att komma över land eller vattnet möter han sannolikt huvuddelen av våra flygplan i attackroll med vapen mot sjö- och markmål, kommer han genom luften möts han av samma styrka i jaktförsvaret osv.
Gripensystemets utvecklingspotential är mycket god. Genom att ändra enbart i mjukvaran kan flygplanets förmåga snabbt anpassas efter framtidens idag okända krav. Gripenpiloten har redan fått känna på visionen för framtidens Flygvapen där samtliga inblandade i en operation verkar med realtidsinformation om fiendens och egna stridskrafters läge och värde. Efter erfarenhet från ca 20.000 genomförda uppdrag med Gripen (okt 2000) kan aktiv personal runt Gripen verifiera att systemet blir en viktig och stark komponent i den nya struktur- och förmågeutvecklingsom är under uppbyggnad i Flygvapnet och Försvarsmakten.

Major Anders Linnér är informationschef vid Skaraborgs flygflottilj, F7