|
AFF i Blekinge arrangerade
i år "Pax Futura" som ersättning för
den Pax Baltica som genomförts under en serie år.
Pax Futura innebar en återgång till kärnverksamheten,
d v s offentliga föreläsningar en kväll, och ett
heldagsseminarium för särskilt inbjudna påföljande
dag.
Som talare vid de offentliga föreläsningarna hade anlitats
Elisabeth Rehn, välkänd politiker från Finland,
samt bankekonomen Nils Lundgren.
Elisabeth Rehn ville dra lärdomar
av kriserna på Balkan för att kunna effektivisera
det internationella samfundets möjligheter att förebygga
kriser och säkerställa en fredlig utveckling.
Hon framhöll krigets förskräcklighet och angelägenheten
att med alla medel följa fredens väg. Hon betonade,
att krig numera främst vållar lidanden för civilbefolkningen.
Kärnan i frågan om krig eller fred ligger hos civilbefolkningen.
Alla fredssträvanden måste inriktas på att tillgodose
civilbefolkningens elementära behov. Hon framhöll Bosnien
som ett exempel på, hur kriget lämnat efter sig ödelagd
infrastruktur, förstörda hem och misshandlade och sörjande
kvinnor.
Fredssträvanden måste innehålla program för
att återskapa drägliga förhållanden och
mental hälsa för civilbefolkningen. Broar och vägar
går alltid att bygga upp, det kan vara mycket svårare
att åstadkomma en mental återuppbyggnad.
Elisabeth Rehn ansåg, att Dayton-avtalet ej beaktade detta.
Avståndet var för stort mellan förhandlarna och
gräsrötternas vardag.
Den fortsatta utvecklingen i Kosovo har inneburit ett fortsatt
utnyttjande av nationalism för att tillgodose maktbegär.
En cirkel av ondska rullar vidare. Kvinnors röster behöver
höras mer.
Fredens väg måste innebära, att unga människor
får en möjlighet att stanna kvar och tro på
framtiden. Lyckas vi inte med detta, nyttjar det föga att
sända soldater och poliser.
Vad har vi lärt oss av kriserna på Balkan? Det är
nödvändigt att tidigt kunna identifiera uppväxande
konflikter och kriser, och att vidta förebyggande åtgärder.
Det bör skapas ett internationellt organ som kan fånga
upp och tidigt analysera rykten och nyheter. Det är alltid
dyrare att reparera, när skadan redan skett.
Dessutom bör den militär krishanteringsberedskapen
kompletteras med en civil, med kompetens att vidta förebyggande
åtgärder.
Nils Lundgren talade om de ekonomiska
aspekternas betydelse för en fredlig utveckling i Östersjöregionen.
Han började med en historisk tillbakablick. Före 1914
hade vi en hög grad av globalisering med fri rörlighet
för varor, arbetskraft och kapital. Inom Östersjöregionen
bedrevs en intensiv handel. Svenskt näringsliv hade täta
och omfattande kontakter österut. I och med första
världskriget och Sovjetunionens tillkomst avbröts allt
detta.
Nu är vi tillbaka till förhållandena för
1914. Östersjöregionen är viktig för vår
ekonomi. Visserligen har transportkostnaderna sjunkit kraftigt,
men forskningen visar, att närhet fortfarande är en
dominerande faktor för handelsutbyte. Vi har t ex lika stor
handel med grannlandet Norge som med den väsentligt större
marknaden i USA, som ligger längre bort.
Om potentialen kan tillvaratas, borde vår handel med Ryssland
och de Baltiska staterna ha ökat två à tre
gånger om tio år. Hur ser då verkligheten ut?
Införs verkligen de regler som krävs för en marknadsekonomi?
Det finns internationella index, som ger ett mått på
ekonomisk frihet. Asiens s k Tigrar är tydliga exempel på
korrelationen mellan högt frihetsindex och rask ekonomisk
tillväxt. Det går inte att hävda, att länderna
på andra sidan Östersjön har sämre regler
än Tigrarna. Om tillväxten uteblir, har det andra orsaker.
I länderna på andra sidan Östersjön finns
positiva faktorer som hög utbildningsnivå och tillfredsställande
investeringar, men också negativa faktorer som befolkningsminskning
och ökande antal pensionärer. Polen och de Baltiska
staterna sköter sin stabiliseringspolitik inför ett
EU-inträde, men den kan vara en öppen fråga vad
som händer, när man väl kommit med. En viktig
fråga är de rättsliga och ekonomiska institutionernas
trovärdighet. Det är en sak att stifta lagar, och en
annan att se till att de verkligen efterlevs. I Ryssland saknas
ännu viktiga institutioner och traditioner. Äganderätten
saknar delvis betydelse. Man kan dock tänka sig en utveckling,
som man historiskt sett i andra unga stater, att rövare
i första vändan skapar stora förmögenheter,
och i nästa vända blir ivriga förespråkare
för lag och ordning för att skydda sina tillgångar.
En avgörande fråga är medlemskapet i EU. För
de Baltiska staterna skulle detta vara en viktig trygghetsfaktor.
Inom EU, främst bland de Sydeuropeiska länderna, finns
ett motstånd. Det tycks främst vara Polens jordbrukssektor
som vållar svårigheter.
Efter föredragen följde
en paneldebatt med redaktör Inga-Lena Fischer som moderator.
I panelen deltog Ivar Wenster, världsarvssamordnare i Karlskrona,
Robert Dalsjö, forskare vid FOA, Birger Schlaug, riksdagsledamot,
samt Kristian Gerner, professor vid östeuropeiska institutionen
i Uppsala, förutom de två föredragshållarna.
Birger Schlaug pekade på,
att ökad handel medför ökade transporter och därigenom
miljöförstöring. Han påtalade även
paradoxen i, att befolkningsminskning är ett problem i vårt
närområde, samtidigt som överbefolkning är
ett globalt problem.
Kristian Gerner uppehöll
sig vid vår gamla dröm om den ryska marknaden. Ryssland
har alltid förefallit oss gåtfullt. Vi måste
avdramatisera Ryssland. Ledande finska ekonomer säger, att
det nuvarande tillståndet kan fortsätta hur länge
som helst.
Robert Dalsjö oroade sig
för att vi varit så upptagna av problemen på
Balkan, att vi glömt bort vårt närområde.
De Baltiska staterna säkerhetsbehov måste tillgodoses.
Ett NATO-medlemskap vore bättre än ett gråzonstillstånd,
som innebär risk för instabilitet.
Ivar Wester pekade på vikten
av ett långsiktigt perspektiv på utvecklingen. Efter
kriser och krig måste först skador repareras, därefter
kultur och framtidstro återskapas. Det har tagit länderna
kring Östersjön 50 år efter andra världskriget
att återkomma till någotsånär normala
förhållanden.
Följande dag genomfördes
ett heldagsseminarium på Kungsholms Fort med ca 50 deltagare
och de medverkande från första kvällen som samtalsledare.
Samtalsämnena var de sedvanliga, d v s säkerhetspolitik,
ekonomi, miljö och kultur.
De säkerhetspolitiska diskussionerna fokuserades i hög
grad kring NATO:s roll och utvidgning, USA:s engagemang i Europa
samt EU:s möjligheter. Historiska tankar ledde från
1600-talets syn på kriget som legitimt fram till Sveriges
strävanden i dag att skapa stabilitet, som grund för
handel och samverkan, genom demokratisk utveckling. Inom det
ekonomiska ämnesområdet diskuterades frågor
som betydelsen av EMU och utvecklingen i Ryssland.
C-G Hammarskjöld är
generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen
|