C-G Hammarskjöld:

Pax Futura 25-26 oktober

AFF i Blekinge arrangerade i år "Pax Futura" som ersättning för den Pax Baltica som genomförts under en serie år. Pax Futura innebar en återgång till kärnverksamheten, d v s offentliga föreläsningar en kväll, och ett heldagsseminarium för särskilt inbjudna påföljande dag.

Som talare vid de offentliga föreläsningarna hade anlitats Elisabeth Rehn, välkänd politiker från Finland, samt bankekonomen Nils Lundgren.

Elisabeth Rehn ville dra lärdomar av kriserna på Balkan för att kunna effektivisera det internationella samfundets möjligheter att förebygga kriser och säkerställa en fredlig utveckling.
Hon framhöll krigets förskräcklighet och angelägenheten att med alla medel följa fredens väg. Hon betonade, att krig numera främst vållar lidanden för civilbefolkningen. Kärnan i frågan om krig eller fred ligger hos civilbefolkningen. Alla fredssträvanden måste inriktas på att tillgodose civilbefolkningens elementära behov. Hon framhöll Bosnien som ett exempel på, hur kriget lämnat efter sig ödelagd infrastruktur, förstörda hem och misshandlade och sörjande kvinnor.
Fredssträvanden måste innehålla program för att återskapa drägliga förhållanden och mental hälsa för civilbefolkningen. Broar och vägar går alltid att bygga upp, det kan vara mycket svårare att åstadkomma en mental återuppbyggnad.
Elisabeth Rehn ansåg, att Dayton-avtalet ej beaktade detta. Avståndet var för stort mellan förhandlarna och gräsrötternas vardag.
Den fortsatta utvecklingen i Kosovo har inneburit ett fortsatt utnyttjande av nationalism för att tillgodose maktbegär. En cirkel av ondska rullar vidare. Kvinnors röster behöver höras mer.
Fredens väg måste innebära, att unga människor får en möjlighet att stanna kvar och tro på framtiden. Lyckas vi inte med detta, nyttjar det föga att sända soldater och poliser.
Vad har vi lärt oss av kriserna på Balkan? Det är nödvändigt att tidigt kunna identifiera uppväxande konflikter och kriser, och att vidta förebyggande åtgärder. Det bör skapas ett internationellt organ som kan fånga upp och tidigt analysera rykten och nyheter. Det är alltid dyrare att reparera, när skadan redan skett.
Dessutom bör den militär krishanteringsberedskapen kompletteras med en civil, med kompetens att vidta förebyggande åtgärder.

Nils Lundgren talade om de ekonomiska aspekternas betydelse för en fredlig utveckling i Östersjöregionen.
Han började med en historisk tillbakablick. Före 1914 hade vi en hög grad av globalisering med fri rörlighet för varor, arbetskraft och kapital. Inom Östersjöregionen bedrevs en intensiv handel. Svenskt näringsliv hade täta och omfattande kontakter österut. I och med första världskriget och Sovjetunionens tillkomst avbröts allt detta.
Nu är vi tillbaka till förhållandena för 1914. Östersjöregionen är viktig för vår ekonomi. Visserligen har transportkostnaderna sjunkit kraftigt, men forskningen visar, att närhet fortfarande är en dominerande faktor för handelsutbyte. Vi har t ex lika stor handel med grannlandet Norge som med den väsentligt större marknaden i USA, som ligger längre bort.
Om potentialen kan tillvaratas, borde vår handel med Ryssland och de Baltiska staterna ha ökat två à tre gånger om tio år. Hur ser då verkligheten ut? Införs verkligen de regler som krävs för en marknadsekonomi? Det finns internationella index, som ger ett mått på ekonomisk frihet. Asiens s k Tigrar är tydliga exempel på korrelationen mellan högt frihetsindex och rask ekonomisk tillväxt. Det går inte att hävda, att länderna på andra sidan Östersjön har sämre regler än Tigrarna. Om tillväxten uteblir, har det andra orsaker.
I länderna på andra sidan Östersjön finns positiva faktorer som hög utbildningsnivå och tillfredsställande investeringar, men också negativa faktorer som befolkningsminskning och ökande antal pensionärer. Polen och de Baltiska staterna sköter sin stabiliseringspolitik inför ett EU-inträde, men den kan vara en öppen fråga vad som händer, när man väl kommit med. En viktig fråga är de rättsliga och ekonomiska institutionernas trovärdighet. Det är en sak att stifta lagar, och en annan att se till att de verkligen efterlevs. I Ryssland saknas ännu viktiga institutioner och traditioner. Äganderätten saknar delvis betydelse. Man kan dock tänka sig en utveckling, som man historiskt sett i andra unga stater, att rövare i första vändan skapar stora förmögenheter, och i nästa vända blir ivriga förespråkare för lag och ordning för att skydda sina tillgångar.
En avgörande fråga är medlemskapet i EU. För de Baltiska staterna skulle detta vara en viktig trygghetsfaktor. Inom EU, främst bland de Sydeuropeiska länderna, finns ett motstånd. Det tycks främst vara Polens jordbrukssektor som vållar svårigheter.

Efter föredragen följde en paneldebatt med redaktör Inga-Lena Fischer som moderator. I panelen deltog Ivar Wenster, världsarvssamordnare i Karlskrona, Robert Dalsjö, forskare vid FOA, Birger Schlaug, riksdagsledamot, samt Kristian Gerner, professor vid östeuropeiska institutionen i Uppsala, förutom de två föredragshållarna.

Birger Schlaug pekade på, att ökad handel medför ökade transporter och därigenom miljöförstöring. Han påtalade även paradoxen i, att befolkningsminskning är ett problem i vårt närområde, samtidigt som överbefolkning är ett globalt problem.

Kristian Gerner uppehöll sig vid vår gamla dröm om den ryska marknaden. Ryssland har alltid förefallit oss gåtfullt. Vi måste avdramatisera Ryssland. Ledande finska ekonomer säger, att det nuvarande tillståndet kan fortsätta hur länge som helst.

Robert Dalsjö oroade sig för att vi varit så upptagna av problemen på Balkan, att vi glömt bort vårt närområde. De Baltiska staterna säkerhetsbehov måste tillgodoses. Ett NATO-medlemskap vore bättre än ett gråzonstillstånd, som innebär risk för instabilitet.

Ivar Wester pekade på vikten av ett långsiktigt perspektiv på utvecklingen. Efter kriser och krig måste först skador repareras, därefter kultur och framtidstro återskapas. Det har tagit länderna kring Östersjön 50 år efter andra världskriget att återkomma till någotsånär normala förhållanden.

Följande dag genomfördes ett heldagsseminarium på Kungsholms Fort med ca 50 deltagare och de medverkande från första kvällen som samtalsledare. Samtalsämnena var de sedvanliga, d v s säkerhetspolitik, ekonomi, miljö och kultur.
De säkerhetspolitiska diskussionerna fokuserades i hög grad kring NATO:s roll och utvidgning, USA:s engagemang i Europa samt EU:s möjligheter. Historiska tankar ledde från 1600-talets syn på kriget som legitimt fram till Sveriges strävanden i dag att skapa stabilitet, som grund för handel och samverkan, genom demokratisk utveckling. Inom det ekonomiska ämnesområdet diskuterades frågor som betydelsen av EMU och utvecklingen i Ryssland.

C-G Hammarskjöld är generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen