Myndighetssverige får nya myndigheter en gång i kvartalet. Det händer mer sällan att gamla myndigheter läggs ned eller slås ihop med andra likartade verk. 1 juli får Sverige en kris- och beredskapsmyndighet som bl.a. ersätter gamla ÖCB, Överstyrelsen för civil beredskap.
Första generaldirektör i denna myndighet blir den statliga utredaren av den, tidigare generaldirektören i Statens haverikommission, Ann-Louise Eksborg. Hon finslipar just nu den nya organisationsmodellen - som fick förnyad aktualitet efter terrordåden i USA den 11 september förra året - i departementslokaler på Regeringsgatan i Stockholm. Den nya myndigheten kommer också att sysselsätta minst 60 personer i Sollefteå, personal som ÖCB redan har flyttat dit eller anställt på I 21:s gamla regementsområde.
Myndighetens uppgifter blir att planera samhällets beredskap mot svåra påfrestningar under fred, katastrofer, och för höjd beredskap i ett krisskede. Planering är a och o, de operativa insatserna svarar bl.a. Räddningsverket, brandkårerna och försvaret för.
Mycket att läsa om den nya myndigheten finns i den statliga utredningen Fö 2001:4, huvudinslaget i den kommer alltså från försvarsdepartementet där Ann-Louise Eksborg var rättschef under fem år, 1992-1997. Den nya generaldirektören har en gedigen statlig byråkrattjänst bakom sig efter studentexamen i Södra Latin 1966, 19 år gammal.
Det började med en jur. kand-examen vid Stockholms universitet 1970 och tingstjänstgöring vid Södra Roslags tingsrätt 1970-1973. Hovrättsfiskal i Svea hovrätt 1974, och då också t.f. byrådirektör i Rättshjälpsnämnden i Stockholm, följde. Tingsfiskal 1975-76 i Svartlösa tingsrätt, på Södertörn, och sedan under tre år föredragande i Statens va-nämnd.
Svea hovrätt lockade 1981 igen, nu som hovrättsassessor. Redan efter ett år fick hon sitt största tunga utredningsuppdrag som sekreterare i Rättegångsutredningen 1981-86 och blev därefter rättssakkunnig i justitiedepartementet 1986-88. Försvarsdepartementet avhördes 1988, då hon tillträdde en befattning som departementsråd vid Gustav Adolfs torg, en uppgift som efter fyra år befordrade henne till rättschef i departementet, den högsta icke-politiska befattningen i ett departement, dessutom som kvinna i ett ovanligt manligt departement.

1997 tog fem år som rättschef slut, och lagom till 50-årsdagen var det dags att pröva ett helt nytt jobb, nu som generaldirektör i Statens haverikommission. När kris- och beredskapsutredningen startade 2001 frånträdde hon ämbetet vid Västerbroplan med god utsikt över Riddarfjärden där JAS 39 Gripen störtade under flyguppvisning i augusti 1993. En ny kvinna har tillträtt den ansvarsfulla arbetet med att utreda större haverier i Sverige och utomlands, vilket är fallet om ett svenskt flygplan störtar utomlands.
- Jag är ännu inte utnämnd som chef i den nya myndigheten, men inriktningen från regeringens sida är jag som utredare också skall få ansvaret att starta det nya verket, vilket också innebär rekrytering av chefspersoner. Uppgiften är inte lätt då vi trampar på delvis orörd mark, att skapa en beredskap och kunskap om ofta oförutsedda händelser i vårt land, allt från naturkatastrofer till terrordåd inifrån och utifrån.
- Beredskapen kräver i sin tur operativ utveckling av befintliga organisationer som polis, brandkår, räddningsverk och det militära försvaret med utrustning och välutbildad personal som delvis finns redan i dag. Jag har mycket att studera och lära under det första året i myndigheten.

Ann-Louise Eksborg bor med make Staffan i Saltsjöbaden och har två utflugna barn.
Sommartorp i Virsbo mellan Fagersta och Ramnäs. Där används familjekanoterna i Åmänningen och i Strömsholms kanal. Rider islandshäst och plockar gärna svamp under skogspromenader i Bergslagen. Fjällen lockar också och då inte bara Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Inget föreningsliv utan vänner i Saltsjöbaden och Virsbo. Läser romaner när arbetstiden så medger.
- Sålunda typiskt svenskt, ganska vanligt och lite tråkigt, säger Ann-Louise Eksborg.

Erik Lidén är frilansjournalist