En svensk språkvetare och en amerikansk statsvetare kom till samma resultat från helt skilda utgångspunkter: kampen mot terrorismen används numera av USA bara som en bricka i ett större säkerhetspolitiskt spel.

Detta skedde på Pax Nordica, den kvalificerade säkerhetspolitiska konferens som Allmänna försvarsföreningen varje år anordnar i Umeå tillsammans med kommunen och Umeå universitet. Årets konferens, på februari månads sista dag, inriktades naturligt nog på hoten från terrorismen.
Rolf Hedquist, docent i nordiska språk i Umeå, analyserade argumentationen i ett par av Usama bin Ladens och George W Bushs tal och fann dem påfallande lika i uppläggning. Det yttre hotet, demoniseringen av motparten och åkallan av grundläggande värden fanns med som viktiga beståndsdelar.
Han menade att det fanns en avgörande skillnad mellan Bush-talet i kongressen strax efter attacken mot World Trade Center och hans state-of-the-union-tal inför kongressen i januari 2002. I detta andra tal, där Bush drog upp linjerna för kampen mot "the axis of evil", kommer USA:s säkerhet i första rummet.
Hedquist var skakad av tonen i detta januarital. Och på den punkten fick han helhjärtat stöd av Donna Schlagheck, professor från Dayton, Ohio med terrorismstudier som sin specialitet. För Bush är det bara USA som gäller och en enögd kamp mellan gott och ont.
Hon instämde i förre presidenten Jimmy Carters kritik om att detta tal motverkar sina syften och att det kommer att ta åratal att reparera skadorna för USA:s utrikespolitik.
I själva verket, hävdade Donna Schlagheck, står USA kvar i kalla krigets uppfattningar. Clinton, "de förlorade möjligheternas man", hade aldrig tagit itu med en omprövning efter kommunismens fall. Under Bush leds utrikes- och försvarspolitiken nu av personer som visserligen är välutbildade men som aldrig bott utomlands och som har ett mycket amerikacentrerat synsätt. "Only we can lead", som vicepresident Dick Cheney sagt.
Dagens USA-ledning koncentrerar sig inte på hoten från ickestatliga grupper, ser inte orsakerna till våldet som fattigdom och vapenspridning och ser heller inte möjligheterna att förändra. Så löd Donna Schlaghecks slutomdöme.
Ambassadör Ingmar Karlsson, numera placerad som Sveriges generalkonsul i Istanbul, bidrog med en av dagens få ljusa bedömningar. Den islamska fundamentalismen är på tillbakagång i sina hemländer, hävdade han. Den har inte kunnat visa på några resultat. Krafterna från moderniseringen och från medierna öppnar nya möjligheter och insikter.
Hoten såg han i stället från exkluderade grupper, från getton i västvärlden och från välutbildade som inte kan finna arbeten i de islamska länderna.

Olof Kleberg är frilansjournalist