Vetgiriga ungdomar fick 1998 Bertil P. Johansson att i gömmorna leta fram sparat material (instruktionsböcker, signalformulär, skjuttabeller, anteckningar och brev) från tiden 1939-45. Hans hågkomster och erfarenheter finns nu samlade i bokform - Beredskapssoldat i Sverige under andra världskriget (eget förlag) kan erhållas per tel: 08-768 59 42.

Sin militära grundutbildning fick författaren vid motoriserade A 6 i Jönköping och hästanspända A 2 i Göteborg. Vad denne läraktige rekryt inhämtade om kanoner, haubitser, artilleriammunition, kulbanor, häst- och bildragning m.m. omsatte han under inemot 1000 dagars beredskapstjänst vid olika artillerienheter, mestadels som värnpliktig underofficer. Han blev signalist, en durkdriven signalist, och berättar ingående och sakkunnigt om hur eldledning skedde, linjedragning, missöden med enkelledning nära starkströmslinjer (eller åska), radiomaterielens utveckling, kodning etc. Vad som var bra respektive vad som var dåligt - en hel del materiel, t.ex. ackumulatorer, var från början kassabel. Många beredskapserfarenheter verkar ha fallit i glömska, konstaterar Johansson: "Vi behöver inte bara moderna vapen, vi behöver en adekvat utbildning med övningar och repetitionsövningar i användning av dem och detta i samverkan med de förband vi skall fungera tillsammans med". Riktigt och beaktansvärt!

Bertil P. Johansson beskriver även den militärhistoriska bakgrunden (anpassat för ungdom) liksom beredskapstillvaron i övrigt: livet i fält, befälet, kamraterna, skarpskjutningar, fälttjänstövningar, de återkommande larmen, maten, hygienen, den bristfälliga informationen om läget, hemförlovning och plötsliga inkallelser igen och mycket annat. Vänjningsövningarna icke att förglömma - soldaten skulle lära sig att "uppleva" detonationer i sin närhet. Därvidlag är Bertil P. Johansson skarp i kritiken. Så är han också teknologie doktor med akustik och audiologi som specialitet och har som hörselexpert haft flera internationella uppdrag.

Kjell Nordström är generalmajor