Lars-Göran Emanuelson:

Ekonomisk Säkerhet

Ett nytt begrepp har tillkommit inom totalförsvaret mot bakgrund av det vidgade säkerhetsbegreppet och nya hotbilder – samverkansområde. De sex områdena kommer att presenteras i artiklar i vårt försvar. Här beskrivs bakgrund och ett av områdena.

Totalförsvaret är för närvarande inne i en förändringsprocess för att uppfylla de säkerhetspolitiska mål som riksdagen beslutat. Avsikten är att det svenska samhället ska vara robust och förberett att hantera aktuell hotbild, som för närvarande inte är krig.

Krisberedskapsmyndigheten fördelar ca 2 miljarder kronor till bl.a. myndigheter som ingår i samverkansområden. Avsikten med medelsfördelningen är att stärka förmågan inom det civila försvaret och förmågan att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. Medel ur försvarsanslag kan erhållas för att finansiera investeringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred, övnings- och utbildningsverksamhet, investeringar för höjd beredskap samt för viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet.

Begreppet samverkansområde
Själva begreppet samverkansområde tillkom i samband med krisberedskapsförordningen (Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap SFS 2002:472). Ett samverkansområde kan beskrivas som ett fristående organ med uppgift att bistå Krisberedskapsmyndigheten i arbetet med att åstadkomma samverkan mellan myndigheter samt mellan myndigheter och näringsliv. För att åstadkomma detta har ett antal myndigheter med gemensamma intressen grupperats i samverkansområden. Det finns idag sex samverkansområden där totalt 31 myndigheter ingår. En myndighet kan ingå i flera samverkansområden beroende på myndighetens behov och uppgift.

Dessa sex samverkansområden är
• Teknisk infrastruktur

• Transporter

• Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

• Ekonomisk säkerhet

• Områdesvis samordning, samverkan och information

• Skydd, undsättning och vård

Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet
Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet består av representanter från 10 myndigheter. I samverkansområdet finns även representation från Riksbanken samt länsstyrelserna via Länsstyrelsen i Skåne. De myndigheter som ingår i samverkansområdet är:

– Finansinspektionen

– Riksgäldskontoret

– Arbetsmarknadsstyrelsen/Arbetsmarknadsverket

– Ekonomistyrningsverket

– Riksförsäkringsverket

– Skatteverket

– Tullverket

– Statens Energimyndighet

– Statens Jordbruksverk

– Verket för Näringslivsutveckling

Samverkansområdet har ett roterande ordförandeskap som innebär att vice ordförande övertar ansvaret som ordförande för den kommande mandatperioden. En mandatperiod är den 1 juli t.o.m. 30 juni. Samverkansområdet har en mindre grupp som förbereder varje möte och fördelar arbetet inom samverkansområdet. Gruppen består av ordförande, vice ordförande och två representanter som väljs av samverkansområdets övriga ledamöter.

Mål för samverkansområde Ekonomisk Säkerhet
Arbetet inom samverkansområdet har till stor del bestått i att finna former för hur arbetet och samverkan ska bedrivas. Det har varit en lång process för ledamöterna att se hur samverkan ska äga rum mellan myndigheter med så skilda verksamheter.

Det övergripande målet för samverkansområdet är att ”Samhällets ekonomiska säkerhet – det finansiella systemet, den ekonomiska försörjningen samt olje- och varuförsörjningen – har en sådan robusthet och flexibel organisation och verksamhet att riskerna för allvarliga skador i dessa system är minimerade, och att konsekvenserna av sådana händelser kan begränsas. Samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses vid fredstida störningar i andra vitala samhällsområden, vid svåra påfrestningar på samhället i fred, eller vid höjd beredskap.”

Målet har tagits fram av samverkansområdet och Krisberedskapsmyndigheten. Vid en närmare analys av målet syns tydligt att det hänvisar till de inom samverkansområdet ingående myndigheternas respektive ansvar inom totalförsvaret.

Fördelningen av medel
För att arbetet inom ett samverkansområde, och den samhälleliga förmågan att motstå svåra påfrestningar i fred eller vid höjd beredskap, ska kunna fungera, är det viktigt att medel tillskjuts ur försvarsanlaget. Fördelningen av dessa medel har betydelse eftersom de måste skjutas till där behovet är som störst.

Arbetet inom samverkansområdet
För att de i samverkansområdet ingående myndigheterna ska klara att uppfylla målet, som beskrivits ovan, krävs det en gemensam bild över hur målet ska nås. Denna bild behöver årligen kompletteras med en gemensam uppfattning över fördelningen av eventuella medel från försvarsanslaget, och/eller omfördelning av dessa, inom samverkansområdet.

Framtiden
Låt oss höja blicken och skåda framåt. Hur ser samverkansområdets roll ut i framtiden? Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet är en del av samhällets infrastruktur. Samverkansområdets roll kommer därför att bestå i att förmedla information och kontakter samt ansvara för att gemensamma övningar och behov av investeringar tillgodoses för att minska den samhälleliga sårbarheten.

En förutsättning för samverkan i framtiden är att alla samverkansansvariga myndigheter har en gemensam bild över sårbarheten i samhället. Det behövs dels för att vi tillsammans ska kunna minska sårbarheten, dels för att medlen ur försvarsanslaget ska användas där de bäst behövs. Framtiden bygger således på att vi kan samverka mellan myndigheter och mellan myndigheter och näringsliv.

En viktig grund för att skapa en gemensam bild över samhällets sårbarhet är att de risk- och sårbarhetsanalyser, som enligt krisberedskapsförordningen årligen ska framställas, kan lämnas till andra myndigheter utan risk för att dess innehåll lämnas ut. Dessa handlingar kommer att innehålla mängder av känslig och sammanställd information vilket kommer att vara avgörande för att upprätta en korrekt och aktuell risk- och sårbarhetsanalys. En skärpt sekretessbestämmelse för dessa risk- och sårbarhetsanalyser är en förutsättning för en effektiv och funktionell samverkan.

Inom samverkansområde Ekonomisk Säkerhet kommer vi att genomföra och delta i flera övnings- och utbildningsverksamheter för att höja medvetenheten om risker och sårbarheter. Övningsverksamheten kommer att bli en allt viktigare del för att stärka beredskapen och finna behov av förstärkt skydd i form av investeringar.

Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet är en del av vårt totalförsvar och vi måste samverka med övriga delar inom totalförsvaret för att nå vårt mål. Det är endast på det sättet som vi kan stärka kedjans svagaste länk, komplettera hotbildsanalyser och skaffa en nyanserad beredskap som grundar sig på en faktisk och aktuell hotbild. Samhällets krisberedskap bygger på samarbete.

Lars-Göran Emanuelson är ordförande i Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet och arbetar som säkerhetschef på Finansinspektionen.