Karin Måwe:

Ny strategi mot farliga ämnen

Beredskapen mot nukleära, biologiska och kemiska hot handlar om väl organiserad samverkan före, under och efter en händelse.

Hundratals döda efter en terroristattack med nervgas i Stockholms tunnelbana! Tjugo tullare och hamnarbetare svårt strålskadade i Göteborg efter att ha kommit i kontakt med insmugglat radioaktivt material! Är detta en realistisk hotbild? I dagsläget är det nog inte särskilt sannolikt att denna typ av händelser skulle drabba Sverige. Det är däremot troligare att vi kan drabbas av olyckor där nukleära, biologiska eller kemiska preparat är inblandade. Dessutom kan inte omfattande utbrott av smittsamma sjukdomar bland människor och djur uteslutas. Konsekvenserna för samhället av denna typ av händelser är oacceptabla oavsett deras ursprung. Det behövs därför en beredskap för att kunna hantera händelser orsakade av olika typer av farliga ämnen.

Planering, utbildning, forskning

Krisberedskapsmyndighetens skall verka för ökad samverkan och samordning mellan myndigheter. Den skall också utarbeta ett samlat förslag avseende beredskapsåtgärder och åtgärdernas finansiering. Detta görs i nära samverkan mellan Krisberedskapsmyndigheten och de myndigheter som är mest berörda inom krishanteringssystemet.

Krisberedskapsmyndigheten har också en viktig roll i arbetet med att utveckla samordningen av utbildning, informationshantering, övningsverksamhet, forskning och internationella aktiviteter som har betydelse för beredskapen mot nukleära, kemiska och biologiska hot. Här ingår även att utveckla samarbetet med Försvarsmakten. Krisberedskapsmyndigheten arbetar intensivt med att identifiera strukturella och organisatoriska brister, vilket görs i nära samarbete med samverkansområdet

Långsiktigt strategidokument

Krisberedskapsmyndigheten har en förhållandevis liten personalstyrka och kan därför inte anställa ämnesexperter inom det nukleära, biologiska och kemiska området.
Istället har myndigheten valt att organisera ett NBC-råd som skall fungera som ett expertstöd i arbetet med att utveckla och förbättra beredskapen mot farliga ämnen. Ledamöterna i rådet kommer främst från olika expertmyndigheter. Som exempel kan nämnas Statens strålskyddsinstitut och Smittskyddsinstitutet.

Under 2004 har Krisberedskapsmyndigheten, med stöd av sitt NBC-råd, tagit fram ett strategidokument. Syftet med dokumentet är att formulera en långsiktig strategi för hur samhället skall arbeta med beredskapen mot nukleära, biologiska och kemiska hot. Exempel på områden som avhandlas i strategin är:

– insatsförmåga för polis, räddningstjänst och akutsjukvård i samband med en nukleär, biologiska eller kemisk händelse

– system för snabb tillgång till expertstöd vid en nukleär, biologiska eller kemisk händelse

– samordning av laboratorieberedskap för nukleära, biologiska och kemiska ämnen

Hanteringen på fältet

Som framgått ovan består Sveriges beredskap mot farliga ämnen av en rad verksamheter och aktörer på den civila sidan. Om en sådan här beskrivning skall bli rättvisande får man inte glömma bort de aktörer som hanterar en nukleär, biologisk och kemisk händelse på fältet. I samtliga fall kommer det i det akuta skedet bli en sak för polis, räddningstjänst och akutsjukvård. Det kommer även att finnas behov av experter som bland annat skall kunna tala om vilka farliga ämnen som är aktuella och hur dessa kommer att bete sig i kontakt med människor och mark. Att kunna hantera en händelse med farliga ämnen på ett trovärdigt och professionellt sätt är avgörande för hur allvarlig krisen kan komma att bli.

Krishanteringssystemet består bland annat av sex samverkansområdena. Ett av dessa är samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Häri ingår elva olika myndigheter som representerar expertkompetens inom området. Myndigheterna inom samverkansområdet utgör tillsammans mycket viktiga samarbetspartners för samhällets arbete med beredskapsfrågor för området. Samverkansområdets uppgifter består bland annat i att arbeta förebyggande genom risk- och sårbarhetsanalyser och beredskapsplanering.

Samverkansområdet och dess roll inom krishanteringssystemet kommer att belysas mer ingående i en senare artikel i vårt försvar.

Karin Måwe arbetar på Krisberedskapsmyndigheten som utredare med särskilt ansvar för NBC-frågor.