Andres Muld:

Teknisk infra-struktur

För att främja samarbetet inom krishanteringssystemet organiserade statsmakterna 2004 sex samverkansområden innefattande totalt 31 myndigheter. Ett av dessa Ekonomisk säkerhet beskrevs i vårt försvar nr 1/2004. Här presenteras ytterligare ett område.

I proposition 2001/02:10 ”Fortsatt förnyelse av totalförsvaret”, som ligger till grund för gällande försvarsbeslut, redovisar regeringen de fyra viktigaste slutsatserna av den säkerhetspolitiska utvecklingen. En av dem är att ”hot mot tekniska infrastruktursystem kan få mycket allvarliga konsekvenser, ytterst också av säkerhetspolitisk dignitet.”

Bakgrunden till uppfattningen om den tekniska infrastrukturen är naturligtvis att vi snabbt blir allt mer beroende av tekniska system som dessutom utvecklat ömsesidiga och svåröverskådliga beroendeförhållanden. Ingen har fullständig överblick över denna nya sårbarhet och få har förståelse för hur djupgående vårt beroende blivit på bara några få år. Betydelsen av hur Internet påverkar och snabbt kommer att förändra vår vardag kan vi ännu bara ana. Regeringen säger (proposition 2001/02:10):

”Den tekniska infrastrukturen är av fundamental betydelse för medborgarnas livsbetingelser och ett fungerande samhälle och har en stor funktionell och ekonomisk betydelse för näringslivet. Ökade resurser kommer att behöva satsas på sårbarhetsreducerande åtgärder inom området, men också på att förbättra användarnas förmåga att klara störningar.”

Robusthet och flexibilitet

En annan viktig bakgrundsfaktor är att den tekniska infrastrukturen avreglerats och privatiserats och att den tekniska utvecklingen numera går så snabbt att traditionella metoder och beredskapsåtgärder inte längre är relevanta. Detta ställer helt nya krav på myndigheterna och på deras flexibilitet och nytänkande.

Verksamheten inom samverkansområdet ska, enligt regeringen, åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov kan tillgodoses vid allvarliga avsiktliga eller oavsiktliga störningar i fred såsom sabotage, terrorhandlingar eller allvarliga olyckor.

Med teknisk infrastruktur menar regeringen elförsörjning, telekommunikationer och vissa IT-system som har stor betydelse för samhället och som knyter samman många användare. Elförsörjning intar en särställning. Till samhällsviktig infrastruktur räknas också system för distribution av radio och TV och kommunaltekniska system som fjärrvärme och vattenförsörjning.

Samverkansområdets arbete ska främst inriktas mot att minska sårbarheten och öka robustheten inom elförsörjning och telekommunikationer. Risken för informationsoperationer och informationskrigföring får inte heller underskattas. Därför bör IT-säkerhetsfrågorna också ha en framträdande plats i planeringen.

Lämna traditionellt totalförsvarstänkande

Myndigheterna som ingår i samverkansområdet är Svenska Kraftnät, Elsäkerhetsverket, Krisberedskapsmyndigheten (informationssäkerhet och reservkraft), Livsmedelsverket (vatten och avlopp), Post- och telestyrelsen, Energimyndigheten och Kärnkraftsinspektionen. Styrelsen för psykologiskt försvar är ständigt adjungerad i kraft av sitt ansvar för mediedistributionens beredskap. FMV och FRA är ständigt adjungerade på grund av deras ansvar på informationssäkerhetsområdet.

Genom riksdagens och regeringens beslut har de här myndigheterna givits ett mycket stort ansvar, och de har insett att det krävs nya idéer och grepp liksom ökade arbetsinsatser för att klara uppgifterna. Alla som involveras i arbetet behöver lämna traditionellt totalförsvarstänkande och göra nya prioriteringar baserade på helhetssyn och underifrånperspektiv. Det är nödvändigt om statsmakternas vision om en ny krisberedskap för svåra påfrestningar i fred ska bli verklighet. Samverkansområdet har i princip lagt all krigsberedskap åt sidan och fokuserar till största delen på fredstida hot och beredskap.

Prioriteringar

Grunden för samverkansområdets arbete är insikten att myndigheterna har ett gemensamt ansvar för planering och genomförande av åtgärder. Det kräver bl.a. en gemensam syn på inbördes beroendeförhållanden och medvetenhet om att samverkan kräver ömsesidighet. Vi har därför tillsammans formulerat en strategi för arbetet. I denna lägger vi fast prioriteringar och hur vi vill arbeta för att nå målen.

Inom elförsörjningen ska konsekvensreducerande åtgärder hos samhällsviktiga användare prioriteras, bl.a. genom ökad installation av reservkraft, utveckling av nya reservkraftsystem och möjligheter till styrning av elanvändning vid elbrist. Fortsatta sårbarhetsreducerande åtgärder ska vidtas för ökad robusthet i elsystemet, bl.a. genom åtgärder för skydd, reservdrift, produktion i beredskap och ökad förmåga till ledning, reparation samt utbyte av undermåligt material.

Inom elektronisk kommunikation prioriteras sårbarhetsreducerande åtgärder i tele-/IT-systemen, bl.a. genom att öka uthålligheten vid elavbrott, åtgärda svagheter i ömsesidiga beroenden och säkerställa robusthet vid fortsatt utbyggnad av system.

Inom informationssäkerhet prioriteras sårbarhetsreducerande åtgärder i befintliga system och vid utbyggnad av nya främst genom kvalitetssäkring. Ständig omvärldsbevakning och analys ska genomföras som grund för akuta konsekvenslindrande och förebyggande sårbarhetsreducerande åtgärder.

Inom kommunalteknisk försörjning prioriteras konsekvensreducerande åtgärder inom bland annat äldreomsorg, vatten- och fjärrvärmeförsörjningen, främst genom ökad installation av reservkraft, höjd krishanteringsförmåga och mobila reserver.

Konsekvenser av avbrott i de nationella gasnäten analyseras som grund för eventuella sårbarhetsreducerande åtgärder.

Inom mediedistribution är utvecklingen mycket snabb och kunskapsläget inte tillfredsställande. Styrelsen för psykologiskt försvar gör därför en kartläggning och analys av förmågan hos medieföretag för att kunna börja prioritera och planera åtgärder.

Frivillighet och förtroende

Verksamheten inom samverkansområde Teknisk infrastruktur ska bedrivas med ett långsiktigt och internationellt perspektiv, ha fokus på att säkra samhällsviktiga verksamheter och vara teknikdriven och teknikdrivande. Myndigheterna betonar också att arbetet behöver bedrivas inom ramen för en ny typ av ”privat-offentlig samverkan” där offentliga och privata aktörer möts på likvärdig basis. Främst de kommersiella aktörernas medverkan måste i stor omfattning bygga på information, avtal och överenskommelser baserade på frivillighet och förtroende.

”Private-public partnership”
har internationellt blivit ett framgångsrikt koncept för att utveckla vissa områden där stat och näringsliv har gemensamma intressen. I Sverige har sådana lösningar inte använts i någon större omfattning, men riksdag och regering önskar nu utveckla ett strategiskt partnerskap mellan stat och näringsliv för att öka säkerheten och beredskapen i den tekniska infrastrukturen – främst el, tele och IT.

Konkurrensfördel för näringslivet

Statsmakterna menar att samtidigt som de tekniska infrastruktursystemen är av fundamental betydelse för medborgarnas livsbetingelser och för ett fungerande samhälle så har tillgången till en robust infrastruktur stor funktionell och ekonomisk betydelse för näringslivet och utgör en internationell konkurrensfördel. Åtgärderna som behöver vidtas i samhällsviktig infrastruktur för att trygga Sveriges och medborgarnas säkerhet är ofta av samma karaktär som de som ligger i näringslivets intresse att vidta för att upprätthålla en säker marknad.

”Regeringen anser att en utvecklad samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv är en viktig del av den nya strukturen för krishantering. Denna bör etableras inte bara på central nivå utan även på regional och lokal nivå. ….. Regeringen avser därför att initiera skapandet av olika samverkansfora mellan näringslivet och det offentliga. ….. Ett exempel på den samverkan som bör åstadkommas är det nyligen initierade samverkansforumet inom elområdet.” (Proposition 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap)

Med ”samverkansforum” menar regeringen ”HEL-projektet” som Statens Energimyndighet driver på regeringens uppdrag sedan drygt två år tillbaka. Arbetet syftar till att skapa en helhetssyn och en privat-offentlig samverkan för elförsörjningens säkerhet och beredskap. Det ska inkludera de behov av samverkan med tele- och IT-området som behövs för att skapa ömsesidig säkerhet och beredskap i de viktigaste delarna av den tekniska infrastrukturen.

Utmaningar och möjligheter

Myndigheterna inom samverkansområdet har fått något större anslag det senaste året. Men behoven är långt större än tilldelningen. Med de medel som finns försöker man idag dels fullfölja en del påbörjade åtgärder, baserade på det gamla totalförsvaret men med ny inriktning, dels och framförallt söka nya metoder och åtgärder för kostnadseffektiv säkerhet och beredskap.

Ska Sveriges klara det nya digitala och helt elberoende samhällets säkerhet och beredskap krävs öppenhet och nytänkande av alla – såväl politiker i riksdag och kommun, som chefer och tjänstemän i myndigheter och företag. Men vi alla måste också inse att utvecklingen inte bara ger oss utmaningar genom nya sårbarheter utan också nya inspirerande möjligheter att lösa problemen effektivt. Detta är myndigheterna inom samverkansområde ”Teknisk infrastruktur” starkt medvetna om och försöker lägga den insikten till grund för sitt arbete för att stärka den tekniska infrastrukturen, minska sårbarheten och reducera konsekvenserna av störningar och avbrott.

Andres Muld är ordförande i samverkansområde Teknisk infrastruktur och arbetar som avdelningschef på avdelningen för hållbar energianvändning på Statens Energimyndighet.