Peter Larsson:

Försvarsindustrins dolda värden

Hotet om nya förbandsnedläggningar får just nu ett stort intresse i media. Men allt för sällan uppmärksammas andra för nationen viktiga försvarsrelaterade frågor. Inte minst alla de dolda värden som svensk försvarsindustri skapar. Den svenska militära teknikutvecklingen är en viktig teknologigenerator för övriga samhället.

I svensk försvarsdebatt glöms ofta de bakomliggande och viktiga frågorna bort, vad vår säkerhetspolitik egentligen innebär och vilka faktorer som är viktiga för oss som nation. Det blir lätt en fokusering på enskilda förbandsorter och deras fortlevnad.

Ibland kan jag tycka att vi tar för lätt på detta i Sverige. Jag har upplevt vad svensk säkerhetspolitik kan betyda i praktiken. Jag har medverkat i svenska fredsfrämjande insatser, i mitt fall i Bosnien 1993. Jag kan därför känna tillfredsställelse att ha lyckats medverka till att hjälpa flyende människor genom att ibland med vapenmakt stoppa våld och stridshandlingar. Svenska vapen har räddat mitt och andras liv.

Världsledande produkter

Detta är en viktig kugge i den svenska säkerhetspolitiken. Detta kan vi göra tack vare att vi har ett försvar med förmåga att växla mellan inhemskt skydd och internationella fredsinsatser. För vår försvarsförmåga behöver vi både mänsklig kompetens och materiella resurser.

Vad gäller den mänskliga kompetensen så vet vi att den fungerar väl från olika internationella fredsinsatser. Vad det gäller de materiella resurserna så kännetecknas den svenska försvarsindustrin idag oftast av världsledande produkter och system.

Detta har varit möjligt på grund av att Sveriges behov att klara sig själv i en krigssituation har krävt mycket robusta system. Något som sedan blivit efterfrågat utomlands och skapat exportintäkter. Det har i sin tur och möjliggjort lägre utvecklingskostnader för de svenska beställningarna.

Sammantaget bildar alla dessa kuggar viktiga delar av den svenska säkerhetspolitiken. Försvaret står dessutom för stora omställningar, då ett nytt nätverksbaserat insatsförsvar ska utvecklas. Förbanden ska inte bara vara gripbara utan också vara sammanlänkande så händelseförlopp kan följas i realtid.

Detta ställer nya krav på att kunna samverka och merutnyttja civila funktioner. Alla har idag blivit varse att hotbilderna, likt 11 september, skapar nya behov och de kan inte enbart lösas av den militära sidan. Här står försvarsindustrin och Saab beredd att utveckla system för detta. Tekniken finns men besluten och genomförandet saknas.

Teknologigenerator

I den brytningstid vi nu står inför gäller det att ta vara på den enorma kompetensnivå som svensk försvarsindustri besitter. Vi kan blicka tillbaka på en imponerande mängd så kallade spinoff-effekter som kommit övriga samhället till gagn. Professor Gunnar Eliasson vid KTH vittnar om de ”moln av teknologi” som sprids från försvarsindustrin.

Stefan Fölster konstaterade för flera år sedan att samhället fick tillbaka mer än vad man satsat i samband med anskaffningen av Gripen-systemet. Det är inget tillfällighet att denna flygindustri har kallats ”Sveriges teknologigenerator”.

Från den militära flygproduktionen utvecklades redan i slutet 1940-talet den första Saab-bilen som sedan blev en hel bilindustri. Så har det fortsatt och idag tillverkar vi enorma vingbalkar till världens största passagerareflygplan Airbus A380, som en direkt följd av Gripen-tillverkningen. Vidare är det säkert okänt för många att den svenska militära tekniken exempelvis skapar säkrare krockkuddar, världsstandard för säkrare tankfartyg eller unik teknik för behandling av kärlsjukdomar.

Alla dessa frågor hör ihop men glöms ofta bort i försvarsdebatten. Försvarsindustrin skapar inte bara en försvarseffekt utan bidrar också med exportinkomster och teknikspridning till en tillväxteffekt för landet. Och det är tillväxt som är själva förutsättningen för att samhället ska ha något att fördela, inte minst till försvaret.

Peter Larsson är Saabs presschef

Spinoff-produkter från Gripen utvecklingen.
Foto: Saab/info

Saabs militära avståndsmätare blir standard för ökad säkerhet på alla nya tankfartyg världen över.

Världens största passagerarflygplan Airbus 380 kräver extrema konstruktioner, Saab bygger vingbalkarna med samma teknik som för Gripen.

Saabs trycksättning i g-dräkter används idag av för behandling av kärlsjukdomar.

Saab ligger bakom det enda fungerande trafikövervakningssystemet för biltullar med vändbara bussfiler, som i Australien.

En fjärdedel av de kritiska komponenterna i Ericssons mobila telefoni kommer från Gripen-utvecklingen.