Erik Lidén:

Tony Stigsson

Försvarsmaktens nye operative chef

 

Tony Stigsson

Född 1956 i Lönsboda i nordöstra Skåne.

Grundutbildad på P 6 i Kristianstad.

Tjänstgjort på P 4 och PS i Skövde förutom högre utbildning i Stockholm och tjänster i arméstab och i dagens Högkvarter. Var 1995 chef för Skaraborgsbrigaden. 1992/93 var han batch stf i FN-bataljonen i Libanon.

Familj: hustru Iréne och fyra barn, vilka bor på en hästgård utanför Mariestad. Generalen veckopendlar med övernattningslägenhet i Uppsala

Intressen: brottning, ordförande i Svenska Brottningsförbundet, hästar och segling

Ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Förutom genomgångna kurser vid internationella militära skolor är Tony Stigsson i dag försvarsmaktens representant i Challenges of Peace Operations, organisationer från mer än 50 länder, vilka genom möten och seminarier varje halvår utbyter erfarenheter kring fredsoperationer.

 

Pansarofficeren, generalmajor Tony Stigsson utsågs den 19 augusti av regeringen att efterträda generallöjtnant Jan Jonsson som chef för Högkvarterets operativa insatsledning. Denna har nu har sin verksamhet på F 16:s gamla flottiljområde i Uppsala. Den 47-årige skåningen är en officer med bestämda uppfattningar. Något förvånande anser han att Försvarsmaktens resurser räcker hyggligt för de uppgifter och hot som den kan ställas inför i den närmaste framtiden.

 

Företrädaren, flygaren Jan ”Pinnen” Jonsson får utredningsuppgifter av ÖB Håkan Syrén och lämnar endast 52 år gammal den operativa tjänsten i försvaret. Detta var den första högre chefsbefattning av fyra som ÖB personligen krävt att få besätta.

 

Tony Stigsson utvecklar sin syn på de operativa kraven och uppgifterna i den allt mer tekniska Försvarsmakten:

   Jag har efter fyra år som ställföreträdande operativ chef klart identifierat vad som kännetecknar de allt tydligare kraven på samarbete med EU och NATO. Även om Sverige formellt fortfarande står utanför NATO-organisationen engageras vi på olika sätt. I dag övar vi till exempel med engelska som gemensamt språk, vi koordinerar materiel och underrättelser och har gemensamma organisationsbeteckningar. Det är helt ett politiskt ansvar och en grannlaga uppgift att överväga medlemskap eller ej i NATO.

     Operativa insatsledningen basar över 360 personer i Uppsala, där en byggnad på F 16:s område har inretts för ledningsstaben med generalen i ett enkelt gammalt tjänsterum. Säkerheten har prioriterats med ett yttre skydd både i gamla flottiljvakten och vid inpassering i ledningsbyggnaden, staket m.m. I den gamla försvarsorganisationen med sex milostaber, flyg- och marinkommandon sysslade 2 500 personer med operationsplanering, bara det en dynamisk utveckling till dagens 360.

 

Beträffande försvarsekonomin säger han att det är angeläget att använda de resurser som regering och riksdag tilldelar på ett förnuftigt och effektivt sätt. Nu är försvarspropositionen känd, med vid intervjutillfället (7 september) var texten på delning och Tony Stigssons meddelsamhet lika med noll.

   De förband som rekryteras, utbildas och övas skall kunna användas både i Sverige och utomlands och i samarbete med andra länders internationella insatser. Det måste vi lära oss att leva med i dag. Om Sverige – vid olika samhällsproblem – skall få hjälp från andra EU-länder i ett integrerat Europa, så är det självklart att vi i vår tur måste vara beredda att stötta andra EU-länder som har eller kommer att råka i svårigheter. Våra erfarenheter av stora och mindre militära samövningar är hittills mycket goda.

 

Tony Stigsson prioriterar i dag internationell verksamhet, men det egna territoriets integritet, utveckling av personell och teknisk kompetens och underrättelsetjänst har också stor betydelse i den dagliga verksamheten. En femte fråga som är viktig för hela försvarsledningen är behandling av dagens påtagliga och allvarliga terrorism, hur agerar Sverige om vi bli drabbade?

   ÖB har ställt denna fråga till statsmakterna vid flera tillfällen, jag gör det också. Vi måste få ett besked och skapa möjligheter att använda försvarets resurser om något allvarligt händer. Samverkan med polisen är en av många viktiga frågor i detta ämne, säger Tony Stigsson.

 

Han understryker att Försvarsmakten behöver ett helt nytt personalförsörjningssystem som på olika sätt underlättar kompetensutbildning och utveckling. Det är inte bara en fråga om åldersläge, utan om en lämplig utbildning och rätt placering av dem som tas ut i systemet. Tjänstgöring utomlands måste bli ett måste för de flesta officerare, även om familjer och personalvård också måste få sin viktiga plats.

     För att hantera en bataljon utomlands (knappt 1 000 personer) krävs två bataljoner på hemmaplan, sysselsatta med utbildning och beredskap. Detta är enligt Tony Stigsson en baskunskap som måste accepteras och som kräver resurser. Han erkänner att debatten om det nätverksbaserade försvaret, NBF, understundom har varit förvirrad, men nu håller på att bli begriplig vad det gäller materiel och uppgifter.

   Min filosofi som operativ chef är att helst kunna skapa stora resurser för de få platser som blir känsligast i ett skymningsläge. Resurserna får inte plottras bort.

 

Intrycken vid kontakten med Sveriges operative chef är att denna filosofi gäller både i Sverige och utomlands. Insatsförsvaret är i motsats till det gamla invasionsförsvaret ständigt insatt och har därmed hög beredskap. Det måste vi äldre engagerade officerare, reservofficerare och alla i frivilligrörelsen inse liksom att detta givetvis kostar mycket pengar och en påtagligt omfattande stationering utomlands.

 

Erik Lidén är journalist och ledamot av aff:s styrelse

 

Foto: Försvarets Bildbyrå/Andreas Karlsson