Bengt-Ola Nilsson:

I vårt försvars serie om krishanteringssystemets samverkansområden har vi nu kommit till den avslutande presentationen om

Områdesvis samordning, samverkan och information (OSI)

De myndigheter som ingår i samverkansområdet är Ekonomistyrningsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Lantmäteriverket, Länsstyrelserna, Skatteverket, Statistiska centralbyrån och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Arbetet inom samverkansområdet OSI påbörjades för tre år sedan. En fråga som då uppstod var vilket samband som finns mellan de berörda myndigheternas verksamheter. En annan viktig fråga var hur 21 länsstyrelser skulle involveras i OSI:s arbete. Till en början fanns ett mycket övergripande mål för arbetet inom OSI, som gav liten vägledning. Vi enades om att två huvudfrågor borde behandlas och belysas, nämligen innebörden av (det geografiska) områdesansvaret och viktiga informationsfrågor inom krishanteringssystemet. Vi bestämde därför två delmål för OSI:s arbete, nämligen:

• Delmålet för geografiskt områdesansvar är att förmåga finns till områdesvis samordning, samverkan och information vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap

• Motsvarande delmål för arbetsområdet informationsansvar är att det finns en förmåga i samhället att hantera information vid svåra påfrestningar i fred och vid höjd beredskap. I begreppet information ingår även geografisk information.

Dessa delmål stämmer väl överens med de två mål som tidigare är givna för myndigheterna inom OSI, nämligen att:

– Myndigheter med ett samverkansansvar ska kunna leda, inrikta och samordna den verksamhet som krävs vid en svår påfrestning på samhället i fred.

– Det ska gå att förse samhällsviktiga användare med information för att åstadkomma en gemensam lägesbild vid en svår påfrestning på samhället.

Under det första året prioriterade vi arbetet med det geografiska områdesansvaret och vad det innebär. Det geografiska områdesansvaret utövas på lokal nivå av kommunerna, på regional nivå av länsstyrelserna och på nationell nivå av regeringen.

Vi tog fram krav på förmåga för områdesansvariga aktörer före, under och efter en händelse. Därefter bestämde vi vilka krav som bör ställas på aktörerna. Detta grundläggande arbete har sedan länsstyrelserna och KBM utvecklat gemensamt. Samma grunder har kunnat användas för att bestämma krav på kommunerna. Innebörden av det nationella områdesansvaret är ännu inte helt klarlagt men det pågår ett utvecklingsarbete inom regeringskansliet.

Länsstyrelserna viktiga

Inom OSI representerar KBM hela krishanteringssystemet. KBM får också ikläda sig rollen som uttolkare av det nationella områdesansvaret. De 21 länsstyrelserna har, inom OSI, under de sista två åren företrätts av fem försvarsdirektörer som också har varit kontaktpersoner mot de övriga fem samverkansområdena (som har presenterats i tidigare vf-artiklar). Motivet har varit att betona betydelsen av geografiskt områdesansvar och få in det lokala och regionala perspektivet i övriga samverkansområden. Även Sveriges kommuner och landsting har deltagit i OSI:s utvecklingsarbete.

Inom ramen för samverkansområdets arbete får länsstyrelserna medel för uppgifter som tillkom i det nya krishanteringssystemet. Det handlar till exempel om det geografiska områdesansvaret också i fred, men också om vakthavande beslutsfattare dygnet runt, nätverksbyggande och stöd till kommuner samt uppföljning av kommunernas arbete. Det bidrag som Sveriges 290 kommuner får, i varierande omfattning beroende på risker och konsekvenser, sorterar också inom OSI.

Kriskommunikation av central betydelse

Information är ett begrepp som har vitt skilda betydelser beroende på vem som använder ordet. Anledningen till att de utpekade centrala myndigheterna placerats i OSI är flera, men att man hanterar någon form av viktig information som alla aktörer i en kris kan behöva, är ett tungt vägande skäl. Som exempel kan nämnas befolkningsregister, fastighetsregister och andra viktiga statistikuppgifter samt geografisk information. Även förmedling av information, av många kallat kriskommunikation, är av central betydelse liksom lämpligt innehåll i information till enskilda och massmedia.

Myndigheterna inom samverkansområdet har därför tagit fram ett dokument som behandlar information i krisberedskapssammanhang. I likhet med det geografiska områdesansvaret är utgångspunkten här förmågan att använda information före, under och efter en händelse och klarläggandet av de krav som följer av dessa förmågor. Tonvikten i arbetet har varit att beskriva den information som finns vid de centrala myndigheterna och hur kriskommunikation skall hanteras.

Regeringen bereder för närvarande ett förslag om den framtida inriktningen för samverkansområdet OSI.

Bengt-Ola Nilsson är utredare på Krisberedskapsmyndigheten, ordförande i Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information.

Central för utvärdering av radioaktivt nedfall. En gemensam lägesbild är av vital betydelse vid kriser. Foto: Försvarets Bildbyrå/Mats Falkdalen