Eva Flyborg:

Kan vi göra Sverige mindre sårbart?

Staten måste skapa robusta strukturer men medborgarna måste ta ökat eget ansvar.

Varje år går Folk o Försvars stora konferens av stapeln mitt i snörika Sälen. Denna konferens är inget nytt påfund utan har i själva verket anor ända ifrån krigsslutet (1946). På den tiden var det de politiks ungdomsförbunden, försvarsstaben, civilförsvaret och de frivilliga försvarsorganisationerna som deltog det första året. Under en hel vecka diskuterade man aktuella försvarsproblem, med en blandning av föreläsningar och diskussioner. Detta parades dock med undervisning i skidlöpning, vård av utrustning, vinterhygien, orientering, kartläsning och åtgärder mot snö och kyla. Just det senare finns tyvärr inte kvar i nutid, men det finns fortfarande visst utrymme för en tur i längdspåret på morgnarna om man så önskar.

Vid årets konferens ägnades hela första dagen åt säkerheten i ett sårbart samhälle. Detta är ett lika vitt som viktigt område som omfattar det mesta ifrån plåster till leveranssäkra elnät.

Enligt min mening så har staten det övergripande ansvaret för medborgarnas säkerhet. Men, enskilda människor, du och jag, har ett eget ansvar att skydda oss själva och våra barn. Det innebär att staten, förutom det grundläggande ansvaret, också har ansvaret för att skapa goda och robusta strukturer för att människor skall kunna ta det egna ansvaret. Detta är grundläggande förutsättningar som måste vara på plats om systemet skall ha en chans att fungera.

Staten svek

Vad vet vi då om kommande kriser? Ja, det enda vi vet om framtiden är att vi absolut ingenting vet. Vi vet inte när nästa kris kommer, hur den ser ut, var den uppstår eller vem den drabbar. Men vi måste likafullt förbereda oss på den. Vi i Sverige har fört en debatt om krisberedskap på nationell nivå det senaste året. Detta är helt naturligt beroende på tsunamikatastrofen för ett år sedan. Denna kris blottlade Sveriges dåliga beredskap. När det verkligen gällde så svek staten sina medborgare. När dessa frågor nu grundligt gås igenom och förhoppningsvis förbättras så måste vi börja bygga Sveriges säkerhet även underifrån.

Hög tid för mer sunt förnuft

Sverige har råkat ut för ett antal större störningar. T.ex. det stora strömavbrottet i södra Sverige för några år sedan och efterverkningarna av stormen Gudrun förra året. Det visade sig då att samhällets beroende av el är i det närmaste total. Då elen försvann, försvann inte bara ljuset, vattnet och värmen. Telefonerna upphörde också att fungera, sjukvården och omsorgen fungerade inte eftersom kommunerna slarvat med reserv-aggregaten och glömt manuella system för patientomsorg. Företagen stod stilla, djuren for illa hos bönderna, kollektivtrafiken drabbades hårt, skolorna stängdes osv. Och detta i en modern (?) stat på 2000-talet. Detta är inte acceptabelt. Vi måste helt klart bygga mycket mer robusta system för att befolkningen och samhället skall kunna klara påfrestningar som förorsakas av t.ex. ett strömavbrott. Dagens system är tjusiga men knappast robusta. Vi behöver lite mer sunt förnuft i själva samhällsplaneringen och det med detsamma. Risken för terrordåd gör frågan bara än mer angelägen.

Vi politiker och samhällsplanerare behöver tänka ut strukturer som tillåter människor att klara sig mer på egen hand, men även vi enskilda medborgare behöver börja tänka mer praktiskt. Rent konkret kan det innebära en handmanövrerade pumpar för vattenhämtning i varje kvarter, kallskafferier som klarar maten, frivilligorganisationer som står redo att hjälpa till och mycket annat. Här måste regeringen tänka om och ge rätt till ledighet för frivilligutbildningar. Idag är det inte så, trots allt fagert tal. Våra frivilligorganisationer är en så värdefull resurs att det är synd och skam att man inte inser detta. Här har vi utbildade människor som snabbt kan träda in, med kompetens, eget samband och färdiga strukturer. De skulle kunna vara en del av lösningen på att bygga ett robustare samhälle.

Utbildning till självhjälp

Att ha en låda med stearinljus hemma är en bra start. Att köpa in ett begagnat gasolkök för 300 kronor är en god investering för att klara sig när strömmen går. Eller att vi ger medborgarna en enkel utbildning i hur man klarar sig utomhus i kyla, eller vinterhygien med bara ett minimum av vatten. Elementa? Tja, förr fick i alla fall alla män som gjorde lumpen en grundutbildning i allt detta och mycket mer. Men i takt med att bara ett par tusen soldater skall utbildas per år så kommer denna grundkunskap snabbt att försvinna för oss svenskar. Av hela årskullen ungdomar (c:a 110.000) kommer bara 5-7% att göra värnplikt över huvud taget. Enligt min mening är det därför dags att erbjuda alla ungdomar en kort utbildning i denna självhjälp plus en del om demokrati, hur samhället är uppbyggt och varför demokratin är viktig. En till två veckor på sommaren efter nian skulle kunna vara lämpligt. En viktig investering både för individen och samhället. Detta system finns redan med vissa variationer i t.ex. Danmark och Frankrike med gott resultat. Varför inte även i Sverige?

1946 års Sälenkonferens med sin utbildning i vinterhygien visar sig alltså vara – inte gammalmodig – utan högmodern!

Eva Flyborg är riksdagsledamot (fp)

Patrull ur Frivillig Radioorganisationen, FRO. Frivilligorganisationerna skulle kunna vara en värdefull resurs för att bygga ett robustare samhälle.

Foto: Försvarets Bildbyrå/Lasse Sjögren

Från stormen Gudrun. ”Samhället” har röjt det värsta, men påfrestningarna på den enskilde är inte slut med det.