Lars Bratt:
Ett försvarslöst Sverige måste lära av Finland!
Tarja Halonen omvaldes till president 29 januari i år ”– Aldrig har Finland (under valkampanj) diskuterat NATO och försvarspolitik så här öppet och grundligt!” skrev Svenska Dagbladet dagen efter. För några år sedan kritiserade hon Sveriges brist på försvar. ”Ni tror att det räcker med Finlands försvar?”
Nu är vårt försvar ännu svagare. ”Globaliseringen” hör till. Jag citerar AXESS nr 1, 2006, sid. 18: ”En misslyckad anpassning till globaliseringen betyder att Sverige halkar efter. --- Men det behöver inte bli så. Rörelserna är stora och mäktiga, men Sverige är bara en liten fisk i oceanen. Vi kan välja mellan de stora strömmarna, undvika blindskären och finna våra egna vägar framåt.” Den vägen tycks Finland gå. Så bör Sverige göra och se till vårt eget hus först, innan vi ger oss ut i strömmarna.
SVT Aktuellt visade i ett program den 17 april en kraftigt ökande rysk upprustning med starka förband nära gränserna mot Finland och Baltikum, där en expert sade: ”att detta kan leda till framtida anfall mot Sverige och Finland”.
Finsk förbandsanda
Mitt intresse för Finland väcktes när jag som elev på Krigshögskolan 1944-46 fick uppgift att jämföra svensk och rysk taktik, samtidigt som finska officerare hemligt flytt till Sverige via Bottniska viken i samband med operation ”Stella Polaris”, undanförandet av det finska underrättelsearkivet från kriget. Bland dem var Alpo Martinen, berömd för att han med IR 61, understödd av det starkaste finska artilleriet under hela kriget, i augusti 1944 genom ”undret vid Tienhara” avvärjde ryska framryckningen mot Helsingfors, vilket bidrog till vapenstilleståndet. IR 61 hade över 30% förluster. När Martinen dök upp på de mest utsatta punkterna sa hans soldater: ”Vi står! Vår överste är med oss!”
Chefen för KHS, hänvisade mig den 6 januari 1946 till Martinen – c/o Kapten Tontula,
Seminariegränd 6, Uppsala. Jag hämtade honom med tjänstebil på långlån, med
uppgift att se till att inget hände honom. KGB (kanske även
SÄPO?) var efter honom. Han höll flera fascinerande föredrag för oss på
KHS och betonade: ”Endast det enkla går i krig! När helvetet brakar lös, är det
på ledaren och på förbandsandan det hänger.” Kontakten med Alpo, som under
många samtal lånade mig sina frontkartor m.m., frälste mig för finsk anda,
strategi och taktik – ett livsvillkor för Finlands frihet. Som det borde vara
för vår frihet.
Vi måste lära av Finland och göra som de gör – nu 2006.
Han lär vara ende finska f.d. generalstabsöverste som KGB inte fick tag på för internering. Boende hos pålitliga vänner hamnade han till slut hos Wera von Essen på Salsta Slott. Jag körde honom dit, den förste av flera, efterföljande finska officerare. Sedan anställdes han av US Army, blev lärare vid General Staff College och slutade som generallöjtnant i USA.
Svensk teknik
”NBF (Nätverksbaserat försvar) till ett pris av c:a 17 miljarder, ska lösa försvarets problem med kraftsamling till internationella uppgifter”, kunde vi läsa i SvD den 11 november 2005. Något alternativ hur ”intressenter” skall avhållas från terroristaktioner, anfall eller revoltförsök finns icke. Insatsstyrkan, en Nordic Battle Group (NBG) måste då vara på två platser samtidigt.
Vid andra världskrigets utbrott 1939 stod vi på 1925 års olycksaliga försvarsbesluts nivå, grundat på ungefär samma resonemang som idag, men skall nu på grund av globalisering med obetydliga småstyrkor, (NBG), försvara landet utomlands. Resonemanget hade varit rätt, om vi först haft stridskrafter för eget försvar. 1925 års förvarsbeslut hade trots allt fördelen att man över ytan behöll huvuddelen av de regementen och truppslag, som, visserligen försvagade, blev basen för 1939 års upprustning med nya förband och vårt folks försvarsvilja. Då talade man om att organisera och utbilda förband. Inte om ”förbandsproduktion”.
I SvD den
12 januari 1998 berättar Roger Magnergård hur försvaret köpt en elektronisk
pulsbomb från Ryssland, som ”såldes öppet över disk”. En HPM-bomb
(High Power Microwave), ”en rysk specialitet som
stoppar fordon, slår ut datorer och förstör all elektronik i området där den
detonerar – ett hot mot elektroniska JAS – där flygplanskroppen måste vara
absolut tät”. Artikeln slutar med principer för att skapa HPM.
I Pennan och Svärdet redovisades JAS som
”världens bästa elektroniskt styrda flygplan”. Troligen sant.
Tål elektroniken en HPM-våg? Nyligen talade Putin om ett nytt effektivt vapen, som kan vara den ryska
specialiteten HPM. Man vet inte, men det räcker med
att det kan vara så. Tål vårt försvar pulsvågor? EMP (Elektro
Magnetisk Puls) av en liten kärnladdning har ännu större verkansområde. Den som
slår ut allt elektroniskt. Till NBF hör telekrigets
övergripande ledningssystem som inte dödar. All elektronik, som träffas av en HPM-bomb, upphör att fungera.
Politikernas svek
Vårt land är oerhört sårbart, där 40-talsgenerationen är lika sårbar med dålig försvarsvilja. Det bekräftas av fotoutställningen ”Bortom stötvågsgränsen” där fotografen August Eriksson (AE) skildrat neutralitetspolitikens dubbelmoral. AE: ”Trots att krig ständigt sker varstans i världen har jag en grundmurad känsla av att det inte kan hända här. Samtidigt vet jag att det inte är så. Jag och min generation har från barndomen fostrats att tro att vi är för evigt förskonade från krig.” (SvD 22 juli 2005).
Detta sorgligt alltför sanna påstående, visar hur politikerna lyckats förvända synen hos svenska folket, som bibringats tron att vår urgamla frihet inte behöver eller är värd att försvara. Vår frihet ska enligt ÖB försvaras genom internationella insatser NBF (Nordic Battle Group)och NBF. Demokratisk frihet (under ansvar) är det dyrbaraste för varje svensk. Vi litet äldre har upplevt beredskapsårens och kalla krigets påfrestningar. Det var nära ibland, men vår genomsnittligt starka krigsmakt har bidragit till vår snart 200-åriga fred, om än med vissa krumbukter under andra världskriget.
Regering, riksdag, och försvarsledning talar bara om NBG, NBF och elektronik. Om vårt eget försvar mot anfall, terrorister, eller revoltaktioner sägs inte ett ord. Att inte säkra vårt lands försvar så att elektronik och NBF inte slås ut av stötvågor, som kan vara den ryska specialiteten, är ansvarslöst. Vi bör göra som Finland, som har effektiva förband även om de utsätts för stötvåg. De köpte F-18, som är hydrauliskt servostyrt med mekanik i slutänden (ungefär som en bil), med dubbelt så stor aktionsradie som Gripen och med två starkare motorer. Finland köpte inte Gripen, trots att F-18 är c: a 10 år äldre.
Den judiske nobelpristagaren i ekonomi fick under TV-intervjun före Nobelfesten 2005 höra hur fredligt Sverige är. När han frågade om vi kunde försvara oss i händelse av en kris, fick han svaret att en kris var otänkbar här. Då sa han: ”God bless you!” Dessutom kan det knappast vara förlåtligt att regeringen inbjuder ryska förband, som varit i krig, att öva på svensk mark. Nästa gång kanske på Gotland?
Lars Bratt är överste och
ledamot av Artilleriets historiekommitté m.m.

Tåligare än
Gripen? Finska
F-18 på basen i Rovaniemi.
Foto:
Försvarets Bildbyrå/Peter Liander