Beata Hansson:
En nationell portal
En gemensam ingång. En arena med möjlighet att ge rätt information om alla frågor en större kris kan framkalla. En allmänhetens guide i cyberrymden. Det är vad den nya nationella portalen för krisinformation skall vara. Bygget pågår för fullt. Snart slås dörrarna upp.
Vi lever i ett informationssamhälle. Men det blir alltmer uppenbart att vi behöver hjälp att sortera och att nå fram till rätt information. Tsunamin, stormen Gudrun, fågelinfluensan. De har alla pekat åt ett håll. Under en kris blir frustrationen stor när man inte snabbt nog hittar det man söker.
Krisberedskapsmyndigheten har fått ett
regeringsuppdrag att upprätta en nationell portal som riktar sig till
allmänheten och medier med information om samhällets krishantering. Portalen
ska beskriva krishanteringen i Sverige samt ha länkning till myndigheters och
andra aktörers hemsidor. Projektledare Ulf Strandberg talar om den nationella
portalen som en ”informationscateringfirma”. Han vill därmed poängtera att redaktionen
ingalunda är några ”kockar”. De vill bara hitta metoder och verktyg för att
leverera värdefull kunskap.
– Vi fick frågan hur vi skulle kunna samla ihop nödvändig information från
olika kommuner, län och myndigheter. Internet är ett självklart verktyg. Det är
så pass säkert idag att vi där har en plattform att dela information med
varandra.
Arbetande, aktiv portal
En av portalbyggarnas första frågor var om den skulle endast skulle vara en informerande hemsida som beskriver hur offentliga organ ska hantera kriser. Ganska snart insåg man att det stora värdet ligger i att den blir en arbetande, aktiv portal. En portal som även hänger med när det händer något och uppdateras, allteftersom ny information kommer in. Som ger en samlad bild av krisen, vem som än hanterar den. Som ger råd till allmänheten och medier, när de inte vet var de ska vända sig och som även motsvarar olika behov. Man kan ju både ha intresse av att veta att det är stor översvämning i Småland och om ens egen sommarstuga har drabbats.
– En väldigt stor del i en kris handlar om att få informationen att fungera.
Den nationella portalen kan skapa bra förutsättningar att samordna lösningar
och se till att folk får svar på sina frågor. Tanken är inte primärt att en
besökare ska ”slippa” vissa anhalter i sitt informationssökande, via portalen.
Däremot ska den kunna komma fram snabbare till målet.
Tsunamin – spekulationen blev verklighet
Det omfångsrika
arbetet påbörjades hösten 2004. Arbetsgruppen försökte föreställa sig
allmänhetens krav i händelse av kris. Det dröjde dessvärre inte länge innan man
blev varse. Annandag jul inträffade en tsunami på
andra sidan jordklotet, som kom att påverka oss drastiskt, eftersom så många
som 20 000 svenskar förmodades finnas på plats i det drabbade området. Det
framkom med önskvärd tydlighet vad människor förväntade sig. Information.
Nu.
– Plötsligt blev allt vi spekulerat över verklighet. Det kom krav från allmänheten vi aldrig hade kunnat föreställa oss. De ville ha svar på sina frågor. Snabbt. De ville inte lägga pussel själva.
Allt arbete med den nationella portalen kom att inriktas på tsunamin, och en egen myndighet inrättades, Rådet för stöd och samordning. Stommen till portalen lämnades till den nya myndigheten, och man började arbeta utifrån dess grundtanke, en enda ingång. De inblandade hade redan kunnat notera, att det var väldigt många myndigheter inblandade som hade hand om olika frågor. Att det fanns ett stort antal aktörer att förhålla sig till.
– Men tsunamin visade på en annan sak också, att vi behöver information långt efteråt. Och att oro inte alltid söker svar. Oro söker bemötande.
Gudrun – tiden för analyser blåstes bort
Man bemödade sig om det pedagogiska arbetet, att kunna ge bra förklaringar med hjälp av alla involverade i krishanteringssystemet, det vill säga de experter som finns att tillgå i de olika frågorna. Distributionen av informationen skedde inte enbart via webben. Det skickades ut informationsblad till de anhöriga och upprättades ett callcenter.
Efter tsunamin kom stormen Gudrun som blåste bort förväntningar om tid för analyser kring informationskanaler. Men under våren 2006 kunde äntligen en redaktion bildas för att bygga den nationella portalen på riktigt. Man förberedde sig för en prototyp, ett övningsscenario, antingen en naturolycka eller en pandemi.
Fågelinfluensan – ett elddop
Då knackade verkligheten på igen. Det varslades om fågelinfluensa. Övningen omvandlades till skarpt läge. En helt ny webbplats konstruerades, bara för fågelinfluensan. Nu kunde man med egna ögon börja ana vad en myndighetsgemensam portal ställde för krav och förväntningar.
– Vi fick ett elddop, och började omedelbart jobba med den nya portalen, som om den vore fullskalig, minns Inger Frendel, redaktionssekreterare.
I skrivande stund hotar en ny storm att ruska om i Sverige och portalens redaktion. Men planen kvarstår dock. Att visa upp en publik version av en nationell portal i början av 2007. Det snickras på tänkbara färdvägar genom dess gångar.
– Det gäller att hela tiden försöka tänka smart. Rätt länk till rätt sida. Den måste bli både enkel och effektiv för medborgarna annars har vitsen gått förlorad.
Hur kan man vara säker på att få rätt svar?
– Det kommer att komma många frågor som besvaras med ”å ena sidan… å andra sidan.” Vi måste betona individens eget ansvar. Det här handlar ju inte om att myndigheterna ska fixa allt. Medborgarna ska känna sig delaktiga och involverade.
Ska alltså vanliga människor också få komma till tals via portalen under en kris?
Svante Werger chef för Krishanteringsenheten på Krisberedskapsmyndigheten tycker att fördelarna med en nationell portal är dels att myndigheterna får ett gemensamt verktyg för att kunna förmedla en samlad bild av en situation, samtidigt som medborgarna får en gemensam ingång till de ansvariga myndigheterna.
– Både tsunamin och fågelinfluensan har visat att det är viktigt att samhället har en förmåga att inte bara sprida information, utan att också lyssna på medborgarna vid en kris.
Kommer en nationell portal att vara lika snabb med information som medierna?
– Sannolikt inte lika snabb som medierna, men den kommer att
ge en sådan service och överblick att även medierna kommer att ha nytta av den.
Beata Hansson är
frilansjournalist och receptionist på Krisberedskapsmyndigheten
Obduktion av viggar. Fågelinfluensan blev elddopet för informationsportalen.
Foto: