Erik Lidén:

Samhällssäkerhet skapas med civila och militära resurser

Den svenska försvarsindustrin har anpassat sig till den nya säkerhetspolitiska situationen.

Det gångna decenniet har radikalt förändrat förutsättningarna för vår säkerhetspolitik i allmänhet och för försvaret och försvarsindustrin i synnerhet. Något invasionshot mot Sverige är i dagsläget svårt att se.

Däremot uppenbarar sig de nya hoten i en omfattning som ingen tidigare kunde förutse. Händelserna i USA den 11 september 2001 och bombdåden i bland annat London och Madrid blev påminnelser om vår sårbarhet och vår bristande förmåga att förutse vad som kan komma att hända i framtiden.

Vårt samhälle är känsligt för störningar av alla slag. Göteborgs hamn är i dag ett vitalt nav inte bara i Sveriges utan i hela norra Europas försörjning. Mer än 800 000 containrar och över 20 miljoner ton olja passerar varje år genom Göteborgs hamn. Stoppas detta flöde dröjer det bara enstaka dygn innan det mesta av industriell verksamhet i norra Europa stannar, antingen därför att man saknar råvaror eller därför att man inte har någon plats att lagra ytterligare produktion. Tydligare än så kan det inte visas att vår säkerhet i dag mer än någonsin är knuten till gemensamt skydd av känslig infrastruktur och flöden.

Samarbete av nöden

Terrorhot från löst organiserade grupper, organiserad brottslighet och miljörisker är exempel på nya hot som kräver ett nytt säkerhetspolitiskt tänkande. Detta innebär bland annat att Sverige måste vara engagerat även utanför sina gränser såväl militärt som civilt för att tillsammans med andra nationer bidra till gemensam säkerhet.

Den nya situationen ökar också behovet av samarbete mellan offentlig och privat sektor. Endast genom ett effektivt samarbete mellan samhällets offentliga funktioner och näringslivet kan de gemensamma resurserna och kompetensen bäst tas till vara. Detta nytänkande präglar även den svenska Försvarsmakten. Med inspiration från bland annat Storbritannien arbetar man i dag med så kallad offentlig och privat samverkan, OPS. Genom detta kan bättre effektivitet uppnås samtidigt som stora belopp kan sparas.

Den svenska försvarsindustrin har anpassat sig till den nya situationen för att på bästa sätt kunna bidra till den svenska säkerhetspolitiken. Ett exempel på detta är att marknaden för det som förenklat talat kallas civil säkerhet, till exempel kustbevakning, polis och räddningstjänst blivit allt viktigare för industrin.

Efterfrågad internationell partner

Vid sidan av det kan man också konstatera att säkerhets- och försvarsindustrin är en av Sveriges främsta teknikgeneratorer. Avancerad forskning och höga krav vid utveckling av säkerhets- och försvarssystem har lett till en hög tekniknivå som har kommit till nytta för andra delar av det svenska samhället och industrin. En hörnsten i detta har varit ett nära och effektivt samarbete mellan industri, högskolor, universitet och forskningsinstitut. Det gäller såväl utbildning som forskning. Sverige ingår bland Europas sex ledande nationer beträffande forskning och teknikutveckling inom säkerhets- och försvarsområdet.

Detta är en anledning till att den svenska industrin i dag skördar stora framgångar på exportmarknaden och är en efterfrågad partner vid internationella samarbeten. Samarbete och export har blivit allt viktigare i takt med att det svenska försvaret ställs om från det kalla krigets invasionsförsvar till ett modernt insatsförsvar. Detta innebär att mängden materiel för förrådsställning har minskat kraftigt samtidigt som behovet av unik svensk egenutveckling reducerats.

Civila tillämpningar

I dag utgör exporten mer än 50 procent av den samlade produktionen, men det bör också noteras att endast hälften av det som försvarsindustrin producerar (statistik för Försvarsindustriföreningens medlemsföretag 2006) är så kallad krigsmateriel. Resten är civila/kommersiella produkter och tjänster. Och av den krigsmateriel som exporterades under 2006 var mindre än 30 procent vapen och ammunition (så kallad krigsmateriel för strid; produkter med förstörelsebringande verkan).

Men militär teknik har även legat till grund för flera civila tillämpningar.

Den militära flyg- och motorteknikens tillämpningar inom kommersiell flyg- och rymdverksamhet, liksom den militära radar- och radioteknikens användning inom det nya telekomområdet, är några exempel. Explosionsteknik är ett annat område där till exempel bilindustrin blivit en stor kund av utlösningsverktyg för airbags.

Synergieffekter

Civil och militär teknik smälter allt mer samman. I stor utsträckning används gemensam teknik inom områden som datorer, ledningssystem, fast och trådlös kommunikation, krypto, programvaror för logistik och underhåll samt sensorer (TV, radar, IR och laser).

Mer påtagliga exempel är Saabs flygburna spaningsradar som används för spaning efter knarksmugglare i Brasilien och för militär stridsledning i Sverige och i Grekland, CC Systems datorer och systemkomponenter som används i såväl i Stridsfordon 90 som i Timberjacks skogsmaskiner och i Scanjacks minröjare.

Volvo Aeros flygmotorkunskaper har kommit till användning såväl i Gripen som i kommersiella flygplansmotorer hos Boeing och Airbus, och FLIR Systems IR-kameror finns både i polisens helikoptrar och i försvarets robotsystem. Genom synergier mellan civil och militär verksamhet har man lyckats skapa stor internationell konkurrenskraft och därmed större marknader, vilket i sin tur håller nere kostnaderna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att dagens svenska säkerhets- och försvarsindustri spelar en mycket viktig samhällsroll med kunskap och resurser för utveckling och produktion av system och produkter för hela samhällets säkerhet. Utöver detta är industrin en betydelsefull teknikgenerator i näringslivet och bidrar därmed till en tillväxt, vilket skapar arbetstillfällen och exportinkomster.

Saabs ordförande, Marcus Wallenberg, höll ett uppmärksammat anförande i detta ämne vid Folk och Försvars konferens i Sälen.

www.folkochforsvar.se

Erik Lidén är frilansjournalist och styrelseledamot i aff

Radarspaningsplanet S102B Argus kan användas även i civil brottsbekämpning.

Foto: Försvarets Bildbyrå/ Peter Liander