Bo Hugemark:

Inte vägen till ett Storebrorsamhälle

Kritiken mot förslaget till avlyssningslag bygger på missförstånd hävdade generaldirektören för FRA vid aff:s årsstämma.

Signalspaning är ett effektivt medel, ofta det enda medlet, för att få vital information. Det utmärkande är att man kommer åt primärkällor, att man får ett kontinuerligt flöde i realtid, att mycket av arbetet kan ske automatiskt och att verksamheten sker omärkligt (fast man måste vara restriktiv när man använder informationen för att inte röja sina metoder och kapacitet – Coventry under kriget är det klassiska exemplet).

Signalspaningen expanderade häftigt under andra världskriget, bl.a. till följd av Beurlings bedrift att forcera det tyska Geheimschreiber-systemet. 1942 fördes verksamheten över från Försvarsstaben till en ny myndighet FRA. Att generaldirektör Ingvar Åkesson inledde sitt föredrag om den föreslagna avlyssningslagen med en historisk återblick hade sin givna anledning – att belysa dagens utmaningar för signalspaning.

Under världskriget uppfångades och dekrypterades 296 000 meddelanden. Det gav svenska statsledningen ovärderlig information, c:a 14 dagars förvarning om säkerhetspolitiskt viktiga händelser.

Det blev ett lyft för svensk kryptologi, och under det kalla
kriget fick man efter en tid kläm på de sovjetisk militära förehavandena. Det gav bl.a. förvarning om invasionen i Tjeckoslovakien 1968, Polenkrisen 1981 och viktiga informationer om ubåtsintrången i svenskt sjöterritorium.

Även efter det kalla kriget kunde signalspaningen ge värdefullt stöd till svensk säkerhetspolitik. Den gav lugnande besked om de ryska trupputdragningarna från Baltikum: ryssarna avsåg att stå vid sitt ord. Den har också kunnat stödja våra och det internationella samfundets insatser på Balkan, i Liberia och Kongo, Sudan och Afghanistan.

Men nu står FRA inför två utmaningar:

För det första har det blivit ett större intresse hos uppdragsgivarna (Regeringen, Säpo, Tullverket, Inspektionen för strategiska produkter, Krisberedskapsmyndigheten m.fl.) för civila mål. Dessa har lättare att gömma sig och är mer flexibla vad gäller teknik än de militära systemen. Som jämförelse kan nämnas att i de sistnämnda fortfarande används morse och att en del information kring nedskjutningen av DC-3:an 1952 fortfarande måste vara hemlig.

För det andra går alltmer trafik numera i kabel – 98 procent av trafiken till Sverige. När det gäller etertrafik gäller att det är fritt att avlyssna. Däremot är det principiellt förbjudet att obehörigen vidarebefordra informationen. FRA är dock behörig att göra så genom det signalspaningsuppdrag som anstalten fått genom sin instruktion. Kabeltrafik är grundlagsskyddad, men avlyssning kan ske med en noggrann lagreglering, t.ex. telefonavlyssning vid misstanke om brott.

Den nya lagen innebär två förändringar från dagsläget:

• Avlyssningsrätten skall vara teknikneutral, vara den samma oavsett om trafiken går i etern eller kabel.

• Avlyssning och delgivning skall vara noga reglerad i lag. Den gäller, som nu, utländska förhållanden som påverkar svensk säkerhet.

Oppositionen mot förslaget bygger enligt Åkesson på ett antal missförstånd och en okunskap om varom det handlar.

FRA kommer inte att ta in all trafik, lagra den och leta sedan. Det är fysiskt helt omöjligt. I stället styr sofistikerade sökbegrepp vilka meddelanden som tas in, bara utländskt och bara relevant för uppgiften. Svensk intern trafik som passerar ut och in över gränsen tas alltså inte in. Allt som inte tas in kastas för gott.

”Statskuppsargumentet”, rädslan för att en ev. framtida auktoritär regim skall kunna utnyttja systemen för att skapa ett Storebrorsamhälle gav generaldirektören inte mycket för. Dessa möjligheter är inte beroende av vilka lagar vi har idag.

Från auditoriet frågades om revirtänkande låg bakom en del negativa remissvar, något som Åkesson inte direkt avfärdade. Han pekade också på att flera myndigheter med erfarenhet av säkerhetsarbete var positiva. På frågan om huruvida de strikta lagreglerna skulle ge FRA en rimlig chans att arbeta svarade han ja. Visst skulle det bli ökad byråkrati, men det var ett pris värt att betala för det som lagförslaget gav: en rimlig balans mellan effektivitet och personlig integritet.

Bo Hugemark är vårt försvars redaktör

Ytterligare information om lagförslaget finns på FRA:s hemsida www.fra.se

Geheimschreibern, Foto: FRA:s bildarkiv

Signalspaningsflygplanet Gulfstream IV. Foto: FRA:s bildarkiv