Lars Nicander:

 

FHS och regeringens terrorstrategi

 

Sveriges enda ”think-tank” för studier av asymmetriska hot och terrorism finns på Försvarshögskolan och förkortas normalt CATS (Centrum för Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier).

 

Forskningen sker under vetenskaplig ledning inom de tre områdena terrorism, underrättelsevetenskap och informationsoperationer med syfte att förbättra metodik och policy så att moderna informationssamhällen bättre kan skydda sig mot de nya hoten.

 

Mest aktuellt just nu är terrorismområdet. Detta mot bakgrund av att regeringens nya strategi mot terrorism presenterades fredagen 8 februari vid en presskonferens av utrikesminister Carl Bildt och justitieminister Beatrice Ask. En sådan strategi har förberetts sedan 2005 i regeringskansliet av berörda departement. Svårigheter i både sak (t.ex. integritetsfrågor) och form (bl.a. gränsdragning mellan olika departements- och myndighetsområden) har försenat arbetet. Nu verkar alla berörda departement – justitie-, försvars-, utrikes- och integrationsdepartementen dra åt samma håll.

 

Nytänkande strategi kring terrorism

Den nya strategin bygger på EU:s riktlinjer och betonar till skillnad från tidigare utkast mer än bara den polisiära operativt/taktiska kontraterrorismen. Dels nämns vikten av skydd och förberedelser med övning och planering över myndighetsgränser. Dels framhålls den allt viktigare förebyggande delen som innebär att man ska förhindra s.k. våldsbejakande radikalisering i islamistisk riktning, vilken visat sig utgöra grogrunden bakom nya former av terrorism. Den grupp av relativt unga människor som lockas in i detta är kanske inte alltid så homogen som man kanske kan tro.

     I ett av de fall vi hade i Sverige – brandattentat mot en irakisk vallokal i Kista för två år sedan – var det en sunnimuslim från Trelleborg som över internet fick kontakt med en shiamuslim i Stockholm och en ickemuslimsk 23-åring med helsvensk bakgrund och akademiska hemförhållanden bosatt i Kramfors. Dessa hade inte träffat varandra fysiskt förrän attentatet skulle utföras, utan ”självradikaliserats” via nätet.

     CATS har i samband med den nya regeringsstrategin därför fått ett regeringsuppdrag att göra en kunskapsöversikt av området. Sedan tidigare pågår ett treårigt forskningsprojekt på uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) om att bl.a. värdera ”best practises” från andra delar av Europa under ledning av forskningschefen vid CATS, Dr. Magnus Ranstorp. De länder som synes vara särskilt intressanta att studera är Nederländerna, Danmark och Storbritannien, där man har satsat på en mångfald av åtgärder med t.ex. nya former av samverkan mellan säkerhetstjänster, socialarbetare och imamer. Den överväldigande muslimiska majoriteten och imamerna har ju ingen större önskan än att få sin religion betraktad som fredlig och anpassad till sitt lands lagar och regelverk.

     På terrorområdet har CATS också studerat kopplingen mellan terrorister och massförstörelsevapen, och här finns också ett nytt SIDA-uppdrag att analysera terrorismens grogrunder i icke-europeiska miljöer. Deltagande sker likaså i internationella aktiviteter och expertnätverk samt i forskningsprojekt finansierade av EU och Department of Homeland Security i USA. De akademiska kortkurser som CATS anordnar på FHS om asymmetriska hot där de internationella expertkontakterna föreläser har också snabbt blivit övertecknade.

 

Underrättelsevetenskapen viktig

Inom området underrättelsevetenskap (”Intelligence Studies”)har CATS knutit till sig två gästprofessorer. Dels Wilhelm Agrell som förra året utsågs till Sveriges förste professor inom underrättelseanalys vid Lunds universitet. Dels Greg Treverton vid RAND Corporation i USA – tidigare vice ordförande i National Intelligence Council med ansvar för den samlade underrättelsebedömningen inom olika områden, s.k. National Intelligence Estimates (NIE).

     De forskningsprojekt som pågår här handlar t.ex. om implikationerna av det pågående paradigmskiftet från ”need to know” till ”need to share” i samband med de nya transnationella hoten. Syftet är att följa och utveckla underrättelsemetodiken mot bakgrund av de allt mer förändrade kraven. Den kanske största svårigheten är i dag inte att hitta information, utan att filtrera och värdera den rätt utifrån en betydligt bredare akademisk kompetensbas än tidigare.

     CATS startade också 2003 i samverkan med Sekretariatet för säkerhetspolitisk underrättelsesamordning på Försvarsdepartementet (/SUND) och med stöd från FOI ett program för Högre Nationell Underrättelseutbildning (HNU). Årliga kurser har därefter genomförts med syfte att bl.a. öka ”beställarkompetensen” inom regeringskansliet samt ge insikt i regeringens styrning av underrättelsesystemet. Särskilda kurser för t.ex. berörda domare och åklagare har också genomförts.

 

Informationsoperationer

Det tredje verksamhetsområdet – informationsoperationer och skydd mot dessa – utgör ett arv från sekretariatet för regeringens arbetsgrupp för skydd mot informationsoperationer (Ag IO). I dag medverkar CATS i utbildningen på det militära chefsprogrammets fördjupningskurser rörande militära informationsoperationer (IO eller Infoops). En större flerårig huvudstudie om psykologiska operationer genomförs också åt Försvarsmakten. Som vetenskaplig ledare för IO-området fungerar här gästprofessorn Dr. Dan Kuehl, vid National Defense University (NDU) i USA, vilken är en huvudperson i den amerikanska doktrinutvecklingen..

     Det mest uppmärksammade fallet av IO under senare tid är IT-attackerna mot Estland i maj 2007 i samband med flyttningen av bronsstatyn av den sovjetiska soldaten. Denna incident väckte nya frågor om det moderna informationssamhällets sårbarheter och möjligheten att använda cyberattacker som ett medel för andra staters icke-militära maktutövning, ”under tröskeln” för NATO:s och EU:s solidaritetsklausuler. Inte minst gör anonymiteten i hackerattackerna det till ett attraktivt medel i ”verktygslådan” vid sidan av diplomatiska och militära maktmedel. CATS har nyligen fått ett uppdrag från KBM att titta på lärdomarna av Estlandsattackerna och även belysa folkrättsliga aspekter – t.ex. hur internationella regimer och regelverk att spåra hackerattacker i nära realtid kan utvecklas.

 

Avslutning

Det förtjänar till sist att påpekas att CATS policyinriktade och tvärsektoriella forskning – med en kvalificerad vetenskaplig bokproduktion – bygger på ett unikt internationellt nätverk med både akademiker och praktiker. Detta gör att CATS internationella workshops och seminarier av många anses världsledande som mötesplats inom sitt område.

 

Lars Nicander är chef för Centrum för Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier