Mats Nihlén:
Ett svart 60-årsminne
En het, vindstilla eftermiddag för 60 år sedan körde en bil med FN:s emblem genom Jerusalems judiska område. I baksätet satt greve Folke Bernadotte – FN:s medlare i Palestina – och hans adjutant, den franske översten och FN-observatören André Sérot.
Plötsligt blockerades vägen av en israelisk arméjeep. Två män med kpistar hoppade av, sprang fram till FN-bilen och sköt från nära håll greve Bernadotte och överste Sérot. Mördarna tillhörde den judiska organisationen LEHI, ”Sternligan”. Mordet blev aldrig officiellt uppklarat, och mördarna gick fria. Men det fanns aldrig något tvivel om att Sternligan låg bakom dådet.
Ligan beskyllde Bernadotte för att vara brittisk agent och en gammal nazistkollaboratör vars planer stod i vägen för ligans mål, ett Stor-Israel. Mordet var noga planerat av Yehoshua Zetler, Sternligans operative chef i Jerusalem. I den grupp som godkände planerna fanns Yitzhak Shamir, som då var Sternligans högste ledare, och som så småningom blev premiärminister i Israel.
Samma dag som mordet ägde rum hade Bernadotte mottagit ett dödshot, men han avfärdade det med orden ”Jag låter mig inte skrämmas”. Mordet på Folke Bernadotte upprörde en hel värld. Han hade, precis som senare Dag Hammarskjöld, vigt sitt liv åt att försvara de grundläggande mänskliga rättigheterna – och alldeles som denne stupade han på sin post.
Dagen efter attentatet fördömde FN:s säkerhetsråd mordet på Folke Bernadotte som ”en feg handling som ser ut att ha utförts av en terroristliga i Jerusalem då FN:s representant fullgjorde sin fredsbevarande insats i det Heliga Landet”.
Folke Bernadotte begravdes i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm den 26 september 1948.
Medlaren
Det främsta motivet till mordet var att Folke Bernadotte i sin roll som medlare skulle ha gynnat den arabiska parten i konflikten. En beskyllning som knappast hade fog för sig.
Bernadotte utsågs till FN:s medlare i Palestina den 20 maj 1948, fem dygn efter krigsutbrottet mellan den nya staten Israel och de arabiska grannländerna. Den 11 juni 1948 lyckades han genomdriva eldupphör i kriget, och byggde också upp FN:s observatörsstyrka för att övervaka vapenvilan. Han tog även initiativet till humanitär hjälp till de palestinska flyktingarna.
Den 27 juni framlade han ett förslag till lösning på konflikten, vilket dock helt förkastades av både araber och israeler. Den 16 september presenterade han därför ett reviderat förslag, som bland annat gick ut på att staten Israel skulle erkännas som en realitet, det arabiska Palestina skulle införlivas med Transjordanien, hela Galiléen skulle tillfalla staten Israel och att hela Negev skulle bli arabiskt område. Staden Jerusalem skulle ställas under FN:s kontroll.
Planen fick officiellt stöd av USA och Storbritannien, men efter Bernadottes död föll också hans plan. I oktober 1948 drog USA:s president Truman tillbaka det amerikanska stödet till planen, som sedan röstades ner i FN av både Israel och arabstaterna.
Scoutrörelsen och de vita bussarna
Folke Bernadotte föddes 1895. Hans far, prins Oscar Bernadotte, hade avstått rätten till Sveriges tron vid sitt giftermål med den dåvarande hovfröken Ebba Munck af Fulkila.
Hans föräldrar lät honom gå i en vanlig skola, Nya Elementarskolan i Stockholm, där han tog studenten 1913. Därefter följde officersutbildning och senare tjänst inom hovet.
År 1937 blev Folke Bernadotte ledare för den svenska scoutrörelsen och 1943 vice ordförande i Svenska röda korset. Som ledare för röda korset hade han ansvar för utväxlingen av tyska och brittisk-amerikanska krigsfångar 1943-44 samt för den s.k. vitabussexpeditionen till Tyskland i februari-maj 1945. Något som gjorde honom internationellt ryktbar.
Genom personliga kontakter med Heinrich Himmler lyckades han med sina berömda vita bussar evakuera omkring 15 000 fångar – danskar, norrmän och tusentals judiska kvinnor av olika nationaliteter. Det har aldrig med säkerhet gått att fastställa hur många judar som räddades av de vita bussarna, eftersom de svenska myndigheterna inte registrerade de fångnas trostillhörighet.
Under senare år har aktionen med de vita bussarna varit föremål för debatt och en del kritiker hävdar att skandinaver fick företräde framför judiska fångar och att fångar dog i bussarna.
Mats Nihlén
är journalist och har varit verksam som sådan i 42 år.

FN medlaren Folke Bernadotte och hans efterträdare Ralph Bunch vid en presskonferens i Paris 1948. En vecka senare var svensken död.
Foto: Arkivbild