Claes Sundin:
Det Nya Samhällsförsvaret (DNS)
– en skiss till nationell helhetsbild
Ännu kan inte konturerna av det reformerade totalförsvaret skönjas. Vare sig i ett svenskt eller ännu mindre i ett europeiskt eller globalt perspektiv. Det är som att lägga ett pussel när antalet bitar är osäkert, några bitar saknas och ett antal förmodligen blir över. Bilden av det nya försvaret är ännu diffus och skiftar beroende på perspektiv och vem som beskriver bilden. Okunnigheten om politikens och professionalismens villkor och krav är betydande i båda lägren.
Kostnadsberäkningar saknas. Det som finns är subjektiva uppfattningar om vad som erhålls för ca 40 mdr om året. Avsikten är här att det nya konceptet ska kosta ungefär lika mycket i beredskapsläge som det gamla.
I den här uppsatsen förutsätts att de avgörande faktorerna utgår från människans i ett demokratiskt samhälle kontinuerliga behov av individuell trygghet och gemensam säkerhet. En konsekvens av detta är att DNS resurser bör baseras i folkrika områden med en sammantaget optimal spridning.
Engagera många
Snart sagt alla människor har ett starkt behov av att kunna påverka sin situation för att minska hoten mot sin egen och de närmastes trygghet. En anledning är att vi är flockdjur. En annan är den ständiga kampen om makt och inflytande, karriär och levnadsvillkor. I ett tusenårigt historiskt perspektiv har också vårt lands härar och flottor periodvis funnits bland rövare och erövrare ledda av kungar och drottningar. De senaste tvåhundra åren har våra ambitioner varit betydligt mer defensiva. Det geopolitiska läget mellan stormaktsblocken, där vi hukat oss bakom våra nordiska grannländer, borde ha lärt oss mycket om säkerhetspolitik. Men på senare tid tycks även våra folkvalda ta vår nationella säkerhet för given. Är ensam stark? Leder inte samarbete också till konflikter?
Folkförsvar och informationsteknologi
Det kan vara frestande att med värnplikten också slänga ut folkförsvarstanken. Det var förmodligen ett mycket stort misstag. Många av de som har kunskap tar ansvar och det behöver inte ens bli dyrt. Det finns idag möjligheter att med IT-teknikens hjälp intressera, engagera och bilda enskilda medborgare i hemmet via nätet när och i former som passar individen. Det finns förutsättningar för att lägga en för individen anpassad kunskapsgrund som kan betyda en hel del för Försvarsviljan också i ett EU-perspektiv. En försvarsvilja som innefattar inte bara militära ambitioner i krig utan också polisiära och civila dimensioner i fredstid. Man kan se det som en konsekvens av ett vidgat försvarsbegrepp. För hotbilden rymmer både inre och yttre fiender.
Inre hot
Den organiserade brottsligheten för med sig en ökande otrygghet i kvarteret, i skolan och på arbetsplatser. I den ekonomiska världen är knogjärn och basebollträn kanske sällsynta men formerna för att snabbt bli förmögen utvecklas. Alla makthungrande politiker lever inte så demokratiskt som de lär. Alla vittnen kommer inte till förhör eller rättegång. Många bränder är anlagda och när släckning pågår kastas emellanåt sten mot räddningsfordonen.
En mer medveten allmänhet skulle kunna medverka till att bromsa utvecklingen. Med IT-stöd skulle rapporteringen av avvikelser från det normala kunna ske.
Kunskap är makt
Mycket kunnande finns men på många händer. Kulturella och klimatologiska skillnader finns. En användbar och gedigen databas kan ta tid att etablera men goda exempel finns. Dyrköpta erfarenheter kan överföras till de mindre vana. Vad avnämaren vill veta kan på några sekunder presenteras i hennes mobil.
Distansundervisningen, influerad av datorstödda spel och andra nöjen skulle kunna bygga på kontinuerlig uppdatering och komplettering liksom det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia. På så sätt blir många delaktiga. Kostnaderna kan hållas på låg nivå om många medverkar. Kanske ett prioriterat EU-projekt och någon form av belöning till användarna?
Få behöver många
Ett annat stort misstag vore om man inte fortsätter att stötta och utnyttja de frivilliga försvarsorganisationerna. för att förbereda den enskilde med efterfrågad profil för arbete i militära, polisiära och civila enheter avsedda att komplettera och förstärka organisationsdelar bemannade med fast anställda. Likt bemanningsföretag där myndigheterna köper kontrakt av de frivilliga.
Uppgiften till DNS
Ett utkast till nationell doktrin skulle inledningsvis kunna lyda ungefär.
Samhällets nationella resurser, främst Räddningstjänsten, Polisen och Försvarsmakten, ska kontinuerligt och aktivt verka för medborgarnas trygghet och gemensamma säkerhet. Myndigheter och enskilda bidrar vid höjd beredskap till lokal och nationell situationsuppfattning och lägesförståelse.
Samhällsförsvaret ska präglas av tolerans, förutseende, beslutsamhet, engagemang och kompetens, globalt, nationellt och lokalt
Samhällsförsvaret
ska försvara demokratiska värden och samhällsviktig infrastruktur genom att
skydda och vid behov återta kontrollen över verksamhet som är av betydelse för
främst
• kommunikation mellan människor, bl a system för ledning, nyhetsförmedling och samband, bl a internet
• transporter av människor, djur och gods
• råvaruförsörjning bl a med dricksvatten
• handel bl a med livsmedel
• finansiella system och institutioner
• kunskapsförvaltning och kompetensutveckling
Det Nya Samhällsförsvaret skulle kunna byggas med följande sex hörnstenar:
1. Kunskapsförsvaret
Individuell kunskapsinhämtning från Internet i EU regi av toppkvalitet med belöning för inhämtad minimikunskap. Exempel på kunskapsområden:
– Överlevnad hemma
– Överlevnad borta
– Årstiderna i skog och mark
– Trafikolycksplatsens ABC
– Skallgång
– Det sårbara samhället
– Elavbrott
– Hållbara livsmedel
– Dricksvatten
– Yt-/havs-/gräns-/kust-/luftövervakning
– Rapportering via 112
– Sök- och räddningsinsatser vid översvämningar och i hårt väder
– Karta/sjökort och kompass
Börjar i skolan. Kurser även på högskolenivå. I första hand civila, mänskliga aspekter.
Den som klarar kraven på minimikunskap får utan kostnad en första omgång ”ruskigtväderkläder” med t ex varma underkläder, skjorta, långbyxor, långstrumpor, regnställ, stövlar, tröja, krängbar vindrock, mössa och ryggsäck. Distribution och försäljning ICA/Coop. Får användas utan restriktioner.
2. Kompetensförsvaret
Frivillig del med personligt engagemang genom de frivilliga försvarsorganisationerna som verkar som bemanningsföretag. Exempel på kompetensområden:
– Omhändertagande och transport av skadade
– Sök i rasmassor
– Förstärkning av lednings- och sambandsfunktioner
– Långa och tunga tran-
sporter
– Mat och vila i katastrof-område eller krigszon
– Färskvattenförsörjning
– Bevakning
– Rapportering när 112 inte kan användas
– Till fots i främmande
terräng
– Minröjning
– Skydd mot beskjutning
– Kurser även på högskolenivå. Civila, polisiära och militära aspekter.
3. Militära Insatsförsvaret
Militär toppförmåga med konventionella, tunga vapen till lands, till sjöss och i luften. För internationella, väpnade insatser i första hand i Sverige, Barentshavsregionen, Norden(+) och inom 6000 km från Bryssel.
Endast anställd personal bl a reservofficerare, med medelålder 30-35 år Cirka 40000 personer varav ca hälften män.
Fem armébrigader med var sin helikopterburen larmstyrka i
– Kungsängen (Livgardet)
– Enköping (Mälarbrigaden)
– Borås (Västkustbrigaden)
– Revinge (Götabrigaden)
– Boden/Kiruna (Norra brigaden) i nordisk samverkan
Särskild kompetens: ta, säkra och hålla flygplatser
Tre marinbrigader med var sin helikopterburen larmstyrka i
– Östersjön och Västerhavet i nordisk samverkan
– Basering Karlskrona, Muskö/Fårösund och Göteborg
Särskild kompetens: Ta, säkra och hålla hamnar och skärgårdsleder
Tre flygstridsgrupper vardera med förmåga som luftförsvar, understöd av armé- och marinförband, sjömålsbekämpning och spaning. Basering med flygtransporterade röjningsstyrkor i
– Ronneby
– Såtenäs
– Luleå
Särskild kompetens: Röjning av hamn eller flygfält från främst minor, oexploderad ammunition m.m.
Luftförsvarsluftvärn ingår
4. Militära nationella Skyddsstyrkorna
Kommunresurs med respektive länsstyrelse (landshövding) som samordnar. ca 9 län i ny indelning enligt Svegfors förslag. Hemvärnsförband som beväpnad militär del. Hemvärnet rekryteras bland dem som lämnar Insatsförsvaret och utlandsfödda med stridserfarenhet. Frivilligt anslutna kontrakteras. Medelålder ca 45-50 år. C:a 50 000 personer varav ca hälften män. Organiserade i grupper, plutoner och kompanier med vana att samarbeta med civila delar av samhällsförsvaret.
5. Polisen med polisens nationella insatsstyrkor
Polisens organisation behöver kanske reformeras av andra skäl. Här förutsätts tillsvidare att den finns lokalt i kommunal regi, länsvis och nationellt i form av ordnings-, trafik-, kriminal och säkerhetspolis.
Insatsstyrka som idag men flera kanske tre förslagsvis baserade Stockholm/Arlanda, Göteborg/Landvetter och Malmö/Sturup.
Särskild kompetens: Fritagning av gisslan, sprängning av illegala klubbar och skydd av värdetransporter. Kan efter regeringsbeslut medverka i insatser inom EU.
6. Räddningstjänsten med nationella räddningsstyrkan
Kommunresurs med samordning länsvis.
Nationell räddningsstyrka för ovanliga och riskfyllda uppdrag som stora bränder, olyckor med farligt gods. Basering: Örebro
Del kan medverka i internationella räddningsföretag inom Norden (+).
Särskild kompetens: Tåg och flygolyckor.
Övriga bland dem som kallats ”Blåljusmyndigheter”, i första hand Tullverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Kustbevakningen, förutsätts samverka.
Till sist
I den här artikeln har en uppfattning om människornas generella behov utgjort grunden för resonemangen. Avsikten är att konkretisera en diskussion – inte att vara ett inlägg i regionalpolitiken. Förhoppningsvis kan den bidra till att bringa klarhet så att konturerna av DNS snart blir tydlig för väljarna.
Claes Sundin är överste och
Kungliga Krigsvetenskapsakademiens 2:e sekreterare.
Människan är samhällsförsvarets ojämförligt viktigaste resurs. Därför är frivilligorganisationerna något att slå vakt om.
Foto: Pelle Höglund/Försvarets Bildbyrå
Försvarsmaktens stöd vid större påfrestningar på samhället är en viktig del av dess verksamhet.
Foto: Kim Svensson/Försvarets Bildbyrå
Blåljusmyndigheterna är några av de viktigaste aktörerna i ett samhällsförsvarskoncept.
Foto: Hans Hedebratt/Försvarets Bildbyrå