Tommy Jeppsson:

Viktig samhällsresurs!

Alf Sandqvist leder en, för flertalet svenskar, ganska okänd samhällsresurs. Han är sedan 2005 rikskårchef för en organisation som benämns Frivilliga automobilkårernas riksförbund (FAK), och det är för att få veta mera om denna organisation som jag besöker deras kansli.

För Alf Sandqvist har yrkeslivet dock dominerats av en militär karriär som kröntes med befattningen som arméinspektör åren 2000-2005. I raden av tidigare befattningar kan nämnas brigadchef och försvarsområdesbefälhavare för P4/Fo 35 i Skövde, pansarinspektör och brigadinspektör (infanteri-, pansartrupperna och kavalleriet). Den senare befattningen var han förste och ende innehavaren av. Därefter följde mellan åren 1997-2000 befattningen som rikshemvänschef. Officer blev han 1969, så det hann bli 36 år innan han hängde av sig uniformen och sadlade om till FAK. Tiden delas mellan jobbet som rikskårchef, vilket är en halvtidstjänst, och fritidsintressen som golf, resor, barn och barnbarn hemma i Skövde.

Vad är FAK?

När Alf Sandqvist är i Stockholm är fokus utvecklingen för en frivilligorganisation vars bas har varit den svenska åkerinäringen. Organisationen bildades 1913 som en militär organisation, medan uppgiften i dag är att förse samhället med förare (till bland annat tunga fordon) som kan utnyttjas i samband med kris- och katastrofsituationer. Således att hålla samhället ”på rull” när samhällsapparaten inte fungerar normalt.

Den största uppdragsgivaren är den nuvarande Krisberedskapsmyndigheten, som likaledes är under omstöpning. Förutom att utbilda förare på bandvagnar och personal till mobila elverk m m genomför FAK fortfarande viss utbildning på tunga fordon. En del uppgifter finns kvar för Försvarsmakten, och Alf Sandqvist nämner här särskilt Skåne där det mest utvecklade samarbetet etablerats. Här genomförs till exempel fredsmässiga transporter med tunga dragbilar för bland annat stridsfordon. Detta innebär att man inte behöver utbilda soldater för dessa uppgifter varje år vars konsekvens skulle bli en överutbildning. Också vissa transporter för försvarets logistikorganisation utförs.

Många frivilligorganisationer

Dagens nitton (!) frivilligorganisationer speglar behoven under det kalla kriget när Försvarsmakten kunde mobilisera omkring 800 000 man, således en mycket stor krigsorganisation. Försvarsmaktens totala behov idag av frivilliga människor som utgör så kallad avtalspersonal omfattar totalt 10-11 000 personer. Till detta kommer naturligtvis de 15-20 000 som utbildas för samhällets krisberedskap.

Ett exempel på personal till försvarsmakten som ligger nära till hands för FAK är de cirka 1 000 förare som behövs inom hemvärnet.

Det är i första hand kvinnliga bilkåren som skall utbilda dessa men tyvärr är uppfyllnaden endast 50-55%. Här kan FAK göra en insats och rekrytera förare så att hemvärnets behov täcks.

En fråga hänger givetvis i luften kopplat till ovanstående. Varför finns fortfarande två frivilligorganisationer som utbildar förare? Hur kommer det sig att man i dessa tider med en omfattande debatt och engagemang kring frågan om jämställdhet mellan könen, har två bilkårer som i mycket är uppdelade mellan kvinnligt och manligt? Enligt Alf Sandqvist är det ur hemvärnets perspektiv tämligen ointressant vem som framför förbandens fordon. Att personalen är rätt utbildad och kompetent är det som räknas.

Civila kunder i majoritet

Det är i dag det civila kundunderlaget som är dominerande för FAK. KBM är huvudfinansiär och stödjer verksamheten med 7-8 miljoner kronor årligen. Detta kan jämföras med Försvarsmakten från vilken FAK årligen erhåller några hundra tusen kronor.

FAK verksamhet bygger på en regional organisation som omfattar 27 kårer vilka täcker i stort sett hela landet. Ett intressent kommunrelaterat projekt är att FAK, tillsammans med ett antal andra frivilliga försvarsorganisationer, utbildar personal till så kallade frivilliga resursgrupper (FRG). De senare skall insättas när något inträffar som belastar samhället utöver vad som kan karakteriseras som normalt. Dessa frivilliga resursgrupper är organisatoriskt och bemanningsmässigt behovsanpassade. Det finns för närvarande ingen ensad syn mellan olika kommuner på dessas roll.

Alf Sandqvist lyfter här fram Växjö kommun som ett bra exempel på att arbetet med FRG slagit mycket väl ut. Här har man tagit tillvara resurser som Försvarsmakten ej längre utnyttjar och man övar organisationen regelbundet. FAK:s roll i detta system är att tillsammans med Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR) tillgodose behovet av förare. Uppdragen ställs av respektive kommunen och Civilförsvarsförbundet administrerar utbildningen med pengar från KBM vilket uppfattas som en fungerande lösning. En annan kommun som Sandqvist hävdar har kommit långt i uppsättandet av frivilliga resursgrupper är Jönköping.

Framtiden

KBM uppgår från den 1 januari nästa år, bland annat tillsammans med Räddningsverket och del av det psykologiska försvaret, i en ny myndighet. En frivilligutredning arbetar i skrivande stund (hösten 2008) under ledning av Björn Körlof med att se över och lämna förslag för framtiden. Dagens nitton frivilligorganisationer är knappast lösningen i ett läge när Försvarsmakten inte ens räknar tiondelen så många människor som under det kalla kriget. Går det att komma till en lösning avseende hur de olika organisationerna skall kunna gå samman/samverka/samarbeta, så finns ju alltid möjligheten för statsmakterna att strypa penningtillförseln.

Alf Sandqvist betonar att det viktiga inte är att bibehålla nitton frivilligorganisationer med lika många kanslier utan att kunna erbjuda samhället efterfrågade och kvalificerade tjänster. För att kunna erbjuda detta måste frivilligrörelsen sammantaget genomföra bra verksamhet. Sandqvist tycker till exempel att tilldelningen av pengar styrs på ett otidsenligt sätt. Han anser att det är rimligt att medlen kopplas till den uteffekt organisationen har d v s antalet befattningar som kan bemannas.

FAK har idag cirka 8 000 medlemmar där medelåldern är (alltför) hög. Kvinnliga bilkåren har cirka 5 000 medlemmar. Behovet av den här gruppen av frivilliga är cirka 1 000 för Försvarsmakten och cirka 1 000-1 500 för samhället i övrigt. Således krävs att medlemmarna har förmågan att se sin roll utifrån de nya förutsättningar som råder. Här ser Alf Sandqvist som sin roll att, tillsammans med alla andra, verka för positiva förändringar, att entusiasmera för en sak som är viktig och att kunna erbjuda det svenska samhället en viktig resurs om och när denna behövs.

Tommy Jeppsson är överstelöjtnant och tjänstgör vid Försvarshögskolan samt är redaktör för vårt försvar

Alf Sandqvist

Bandvagnsutbildning för svenska kraftnät är en viktig del av FAK verksamhet.

Foto: FAK