Sven Hagström och J O Rune Hasslöf:

Bohus 700 år

– symposium tillägnat Bohus fästning 1308-2008

Den 31 oktober i fjol genomfördes i Kungälv under Rune Hasslöfs ledning Bohus 700 år, ett symposium om nordiskt försvar i Bohuslän förr, nu och i framtiden. Arrangörer var Nordiska Folkhögskolan, Kungälvs Musei Vänner och Föreningen för Göteborgs Försvar. Medverkade gjorde också reservofficerssällskapet i Göteborg.

Inbjudna deltagare var riksdagsledamöter, politiker från region och kommun, befäl inom Förvarsmakten och reservbefäl från Danmark, Finland, Norge och Sverige samt försvars- och historieintresserade föreningsmedlemmar.

Bred exposé

Slogan Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden, som Kungälv strävar efter att fullfölja, kan tjäna som övergripande beskrivning på program och innehåll i symposiet. Förmiddagen ägnades åt bygdens historia från tiden före vikingafästet Kungahälla, över den dansk-norska tiden under Christian IV till Bohusläns nationsbyte efter Roskildefreden 1658. Efter lunch under värdskap av Föreningen för Göteborgs Försvar behandlades säkerhetspolitik, det pågående försvarssamarbetet och ett framtida nordiskt försvar. Dagen avslutades med en paneldebatt om framtida hot och möjligheter.

De omfattande utgrävningarna av det vikingatida gränsfästet Kungahälla beskrevs ingående av arkeologen Kristina Bengtsson. Hon har under sommaren funnit mängder av kvarlämningar från de skilda aktiviteter som bedrivits vid älven under kanske 1500 år. Fylkeshistoriker Sven G. Eliasen gav en bild av den danske kungen Christian IV som under sin långa regeringstid verkade för att vidga och stärka sitt dåtida mäktiga rike genom att bland annat säkra den nordligaste delen av den skandinaviska halvön.

Att Barents hav skulle bli ett intresseområde för nutida stormakter anade nog inte Christian IV. Skifte ”av flagg” från danska kronans till den svenska för bohusläningarna blev ett problem, som fortfarande intresserar forskare. Fil doktor Jens Lerbom från Halmstads Högskola redogjorde för införandet av svensk lag i det gamla norska landskapet och svårigheterna för svenska präster att vinna gehör hos en befolkning som var vana att höra predikan och tillkännagivanden på danska. Lerbom berättade även om de problemen som existerade under den tid då tyska legoknektar var förlagda i landskapet.

Kungälvs Musei Vänners ordförande Verna Rydén sammanfattade förmiddagens inlägg om den norska tiden i Bohuslän.

Intressant om säkerhetspolitik

Ett antal säkerhetspolitiska nutidsfrågor presenterades av överste Bo Hugemark. Hans översikt tog även upp den tidigare i år avlidne generalen Claës Skoglunds ständiga påpekande att Västsverige var bortglömt i försvarssammanhang. Skoglund menade att en angripare kanske inte skulle ta den genaste vägen till Sveriges största hamn. Den plan som blivit tillgänglig efter ”murens fall” visar en helt annan möjlighet; från nordliga ryska hamnar längs Norges kust till vårt hav i väster och därifrån in mot norsk och svensk kust och inland, påpekade Bo Hugemark. Vidare tog han upp frågan om de möjliga hot som kan kopplas ihop med att Ryssland förebär skäl att tillvarata de ryska medborgarnas intressen i de tre baltiska republikerna. Ett sådant ryskt agerande skulle omedelbart resa ett antal känsliga spörsmål. Kan Sverige i en sådan situation undanhålla hjälp till balterna? Kan vi komma till hjälp tillsammans med någon annan stat/några andra stater och kan vi då räkna med NATO:s stöd? Bo Hugemark reflekterade i sammanhanget över Storbritanniens deklaration på tidigt 30-tal ”no war in 10 years time”. Facit är att det tog kort tid innan året 1939 skrevs in i historien. Kanske har vi själva använt oss lite väl optimistiskt av en egen variant av ”10-års bedömningen” kopplat till bland annat kriget i Georgien.

Andra strategiska problem täcktes in av överstelöjtnant Ronny Modigs från det militära högkvarterets strategienhet. Han presenterade via Power-
Point ett fördjupat nordiskt samarbete; Nordsup – Nordic Supportive Defence Structures. Ett förslag som är ett initiativ av ÖB Håkan Syrén och hans norske kollega Sverre Diesen, vilket togs upp 2006. Den strategiska utmaningen och likheten mellan Sverige och Norge är en av de viktigaste frågorna som försvarsmaktscheferna diskuterar. En grundförutsättning är att ha insatsförband med förmåga att hantera fredsfrämjande insatser internationellt men också samtidigt ha förmåga att försvara Sverige respektive Norge i händelse av krig eller krigsliknande situationer. Men länderna står också inför en ekonomisk utmaning. En annan fråga, som också Bo Hugemark berörde under dagen, var naturligtvis Nordens geopolitiska läge, med den ökade betydelsen av Arktis, Nordkalotten och Östersjöregionen.

Dilemmat är naturligtvis att en allt högre ambition från statsmakternas sida skall uppnås till en lägre kostnad. Den klassiska balansen mellan mål och resurser, som Ronny Modigs underströk.

Det gäller att öka samarbetet så mycket som möjligt. De nordiska länderna utgör en lagom skara för att driva ett samarbete rationellt – en skara som dessutom har relativt lika värderingar

Medverkan från Försvars-

beredningen

Försvarsberedningens ordförande, riksdagsledamoten Karin Enström, inledde sitt anförande genom att punktvis visa vårt försvar idag:

• Sverige kan mobilisera 17 500 man inom ett år, 20 000 inom tre år

• Hemvärnet utgör drygt 30 000 man

• Cirka 50 % av försvarsbudgeten går till förbandsverksamheten

• Cirka 40 % av budgeten går till materiel (anskaffning och underhåll). Resterande del av budgeten används till internationella insatser och forskning

Karin Enström påpekade att vi står inför samma säkerhetspolitiska utmaningar som våra grannar – vi måste möta dessa utmaningar tillsammans. Solidaritetsdeklarationen som gjorts inom EU är en viktig avsiktsförklaring. Vi behöver också ett fördjupat nordiskt samarbete – såväl när det gäller förband och internationella insatser, som försvarsmateriel

Insatser utomlands sker ju redan inom ramen för EU och FN, och i samarbete med NATO.

Så vidtog den avslutande sessionen, paneldiskussion med dagens försvarspolitiska föreläsare och med Gunnar Dyhre som moderator. Överstarna av 1.graden Arnhall och Blomqvist efterfrågade båda försvarsmaktens strategi för försvar av eget territorium.

RO/Kn Henrik Johansson, ordförande i Göteborgs reservofficerssällskap ställde till sist frågan om kunskaperna om främmande länders religion, seder och bruk hos oerfarna 19-20 åringar i utlandstjänst. En fråga som bara kunde besvaras med att särskild utbildning fordras.

Sven Hagström och J O Rune Hasslöf är tidigare reservofficer respektive yrkesofficer vid förutvarande Bohusläns regemente.

Intresset bland åhörarna var inte att ta miste på.

Foto: J. O. Rune Hasslöf