Beata Hansson:

Till skydd och beredskap för samhället

I årsskiftet föddes Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samtidigt lämnade vi Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar bakom oss. Uppgiften för den nya myndigheten är att leda arbetet mot ett starkt samhällsskydd, vilket innefattar allt från vardagsolyckor till krig.

Myndighetschefen Helena Lindberg. Foto: MSB

Fredagen den 19 december 2008 var inte bara en dag då det hastades mellan julbord och skolavslutningar. För Helena Lindberg, MSB-kommitténs ordförande, var detta en stressens stund även på andra vis. Nio månaders arbete av att konstruera en ny myndighet skulle redovisas för Försvarsdepartementet. När vi ses är det bara ett par timmar sedan hon lämnat över MSB-kommitténs slutrapport till försvarsminister Sten Tolgfors. Helena Lindberg dimper ner i kontorsstolen. Kommittén har haft en tight tidsram. Dess ordförande och tillika den nya myndighetens generaldirektör är fortfarande uppe i varv, men också glad. Kanske börjar hon just nu inse att detta arbete, som ställt krav på nästan ett år av turbohastighet för de inblandade, nu äntligen nått vägs ände.

– Det har varit en lång grossess och idag kunde vi visa upp resultatet!

Att forma denna myndighet har mycket handlat om att ta hänsyn till alla de samlade kunskaperna, som ska skydda medborgarna i ett samhälle. MSB ska kunna ta itu med frågor som rör allt ifrån terrorism till pandemier, naturfenomen och urspårade tåg. ”It takes more than two for this tango.” Och att skapa denna myndighet har knappast heller det varit ett ensamarbete. Tvärtom har det handlat om att få med sig många olika kulturer, värderingar och uppdrag i en och samma vagn. Tillsammans med de övriga i kommittén, Björn Myrberg, Thord Eriksson, Susanne Adolphi och Eva Rundkvist, har hon diskuterat, stött och blött frågorna, funderat över perspektiv och prioriteringar. Framförallt har de haft att ta ställning till en massa människor, medarbetare med en rad olika kompetenser inom vitt skilda områden. De har också sorterat, gallrat och utvecklat en förnyad syn på krisberedskap.

– Med en bättre helhetssyn, över hela hotskalan med alla dess axlar. Ingen av de gamla myndigheterna har upplevts som tillräckligt tydliga under en kris.

Helena Lindberg nämner exemplet Krisberedskapsmyndigheten, där blotta namnet gav intryck att KBM hade en stor uppgift under en kris. Vilket delvis var fel. KBM var i första hand en planeringsmyndighet. Det uppstod helt enkelt ett förväntansgap, vilket tydligt blottades under tsunamin.

– MSB har ett mycket tydligare uppdrag att även under en kris hantera frågor. Men tsunamin var nog själva katalysatorn till denna reform.

Det har funnits kritik, eller snarare oro att MSB skulle bli alltför fokuserad på extremstora olyckor och förbise de vardagsolyckor som skördar tusentals liv om året. Kanske en kulturkrock mellan de olika myndigheternas farhågor inför denna nya konstellation? Detta är en fråga Helena hört förr. Många gånger. Hon suckar.

– Vi ska ta hand om allt från vardagsolyckor till stora kriser. Alla risknivåer. Det är vårt uppdrag. Samtidigt behövs en större beredskap i samhället för pandemier, naturkatastrofer och terrorattentat och för krishantering.

Hon håller med om att det har funnits en oro för kulturkrockar i den nya myndigheten. Men själv tror hon inte på en enda kultur. Hon tror på en samlad myndighetsidentitet, med förståelse för olika kulturer, bakgrunder och erfarenheter.

– Det finns ju en otrolig kompetens i de tre myndigheterna vi nu lämnat bakom oss.

Hemvärnet är en viktig resurs om samhället råkar ut för svåra påfrestningar.

Foto: Combat Camera/Försvarets Bildbyrå

Regeringens proposition, Stärkt beredskap – för säkerhets skull som presenterades i mars 2008, lägger tyngdpunkten på en samhällsgemensam samverkan. Man vill ha en myndighet som ska ge ett samlat stöd till hela samhället. En förutsättning blir en gemensam lägesbildsuppfattning. Vad blir vinsten?

– Tillit och förtroende från allmänheten, hoppas jag. Men vi hoppas att mötet mellan dessa människor från olika myndigheter och så vitt olika kompetenser ska vara en vinst.

Den största vinsten med att samla allt under samma myndighet är synergieffekter, alltså när likartade verksamheter möter varandra och kan berika varandra. Men även ekonomiskt är detta tänkt att bli en bra affär. Budgeten blir ungefär 150 miljoner kronor mindre årligen, jämfört med tidigare.

Myndighetens största uppgift, som Helena Lindberg poängterar är att stå till tjänst med en stödjande funktion gentemot andra myndigheter. Samtidigt som man inte tar ifrån dem sitt eget ansvar.

– Det är viktigt att alla har en gemensam lägesbild. Det hjälper vi till med. Vi tillhandahåller även tekniska verktyg som WIS (Webbaserat informationssystem) och Rakel (Radiokommunikationssystem). Samordning av aktörerna är vår allra viktigaste uppgift. Att möjliggöra för samhället att utnyttja de resurser som finns, inom och utanför landets gränser.

På min fråga om man bättre kommer att ta fasta på samhällets civila beredskap nu, svarar Helena Lindberg undvikande. ”Bättre” och ”sämre” är laddade ord hon inte gärna använder. Men självfallet ser hon de stora tillgångarna som finns i frivilligorganisationerna. De får inte tappas bort i ambitionen att göra Sverige ännu mer rustikt.

Totalt kommer Myndigheten för samverkan och beredskap att ha ungefär 800 medarbetare utspridda på de fyra orterna Stockholm, Karlstad, Sandö och Revinge.

Beata Hansson är frilansjournalist