Fredrik Konnander:

Chefens ess i rockärmen

Konsten att besegra en motståndare utan strid

har alltid varit den högsta militära förmågan.

Sun Zi

Psykologiska operationer (psyops) har under årtusenden använts i krigföringen men funktionen har under lång tid gått under diverse andra namn. Syftet med psykologiska operationer är att påverka attityder och beteenden hos människor för att underlätta egen verksamhet. Modern psyops kan till del liknas vid en reklambyrå i uniform där alla hjälpmedel används, från modernaste teknik till samtalet över en kopp te i basaren. Allt för att påverka och övertyga målgruppen. Den kompetens som behövs för att planera, genomföra och utvärdera psyops återfinns på olika platser i samhället, inte bara inom Försvarsmaktens väggar utan också i näringslivet och vid universiteten. I det avseendet är psyops verkligen en gränsöverskridande aktivitet.

Psyops omfattar ett brett spektra av hjälpmedel där kontakten med människorna i ett insatsområde är en viktig del.

Foto: Alexander Karlsson, Combat Camera/Försvarets Bildbyrå

Effektivt

Det råder ingen tvekan om att psyops är effektivt. Under Gulfkriget 1991 uppgav huvuddelen av de irakiska krigsfångarna att psyops hade påverkat dem att ge upp. Psyops kan stödja lösandet av både fredsbevarande operationer (Crises Response Psychological Operations) och fredsframtvingande operationer (Combat Psychological Operations). Psyops kräver dock noggrann planering och att verksamheten tidigt integreras i planering på strategisk, operativ och taktisk nivå. När inte verksamheten integreras i planeringen kan det gå som i Irak 2003 då det saknades strategiska direktiv och planer för hur psyops skulle användas när kriget väl var vunnet. Även om psyops inte ensamt skulle ha kunnat stoppa anarkin i Irak under 2003-2006 så skulle sannolikt en välplanerad och integrerad psyops insats kunnat motverka den negativa utvecklingen som följde.

Sverige

Försvarsmakten har sedan mitten av 1990-talet insett behovet av att kunna påverka beslutsfattare och befolkning i de områden där Försvarsmakten genomför internationella insatser. Sedan dess har psyops varit föremål för omfattande studieverksamhet. Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan har sedan tidigt 2000-tal stöttat Försvarsmakten med studier för att skapa kunskap om psyops och för att underlätta uppsättandet och organiseringen av ett psyops förband. För närvarande genomför Försvarshögskolan ”Huvudstudie Psyops” på uppdrag av Försvarsmakten i syfte att öka effektiviteten hos psyops funktionen.

Som ett resultat av studierna, tillsammans med en alltmer utbredd förståelse för behovet av psyops funktionen inom Försvarsmakten, har en särskild enhet skapats vid Ledningsregementet i Enköping. Inriktningen är att utveckla enheten till en Psyops pluton om ca 50 man till 2011. Uppgiften är bl a att kunna delta inom ramen för Battle Group 2011 eller att stödja andra insatser med psyops förband och psyops kompetens. Ett första psyops-förband har funnits eftersom chefen för Nordic Battle Group 08 identifierade behovet av förmågan. Psyops tropp 08 i NBG skapades under korta tidsförhållanden och hade förmåga att verka med både radio, trycksaker och interpersonell kommunikation.

Under hösten 2008 kommer Försvarsmakten för första gången att sända iväg ett förband med uppgift att genomföra psyops. Ett taktiskt psyops-
team (TPT) kommer att skickas till Afghanistan och ingå i FS 16. Uppgiften för TPT blir att under ledning av Chief Psyops planera, genomföra och utvärdera psyops för att vinna ”Hearts and Minds” i det svenska ansvarsområdet.

Chefens instrument

I många situationer är en förbandschefs handlingsfrihet kringskuren genom diverse olika ”Rules of Engagement” (ROE) som reglerar hur mycket våld och andra åtgärder förbandet får använda för lösa sin uppgift. I ett fredsbevarande uppdrag är normalt endast våld för självskydd tillåtet, medan i fredsframtvingande operationer kan våld få användas för att lösa förbandets uppgift. Psykologiska operationer kan normalt användas även när andra verkansmedel inte får användas. Psyops blir därför ett kraftfullt vapensystem i handen på chefer som förstår att använda funktionen. Exempelvis kan man se psyops på det sättet att chefer får möjlighet till direkt kommunikation till andra beslutsfattare. Både beslutsfattarna och dess befolkning i operationsområdet kan påverkas innan massmedia har tolkat budskapen på sitt eget vis. Möjligheten att kommunicera direkt med befolkningen i ett område kan vara avgörande för att exempelvis minska spänningar då ett förband omgrupperar till ett nytt område. Genom att kunna förklara vad man gör där och vilka uppgifter förbandet har kan man med stor sannolikhet minska de hot som föreligger mot den egna styrkan. Att inte ta till vara möjligheten att kommunicera med sina målgrupper skapar ett informationsvakuum som motståndaren snabbt fyller med sin egen tvättade bild av verkligheten.

Erfarenheter från genomförd psyops visar på att framgångsrik psyops kräver noggranna förberedelser och nära samverkan med underrättelsefunktionen, både för att få information om målgrupper men även underlag om effekter av egen psyops. Det finns även ett starkt behov av nära samverkan med förbandschefer för att nå framgång med psyops. Förståelsen för psyops som en ”force multiplier” kräver att chefer på alla nivåer utbildas för att kunna använda funktionen.

Trovärdighet

All psyops bygger på att budskapen är trovärdiga. Detta leder till ett omfattande samordningsbehov av psyops från högsta till lägsta nivå. Motsägelsefulla budskap tar effektivt bort den trovärdighet som har skapats och trovärdigheten tar lång tid att återskapa. Samordningen av psyops med andra funktioner kan vara så enkel som att det understödjande förbandet uppträder och agerar på det sätt som psyops funktionen har beskrivit i olika budskap. Brittiska förband har en lång tradition av att så fort striderna är över ta av hjälmen och sätta på baskern. Syftet är att minska omgivnings känsla av hot och därmed skapa en uppfattning om säkerhet i området. Metoden kallas ”Presence, Posture and Profile” och används integrerat i alla brittiska operationer.

Medel

Psyops kan verka med olika medel. Utöver de mest vanliga som radio, TV, trycksaker m.m. kan psyops också fungera som rådgivare till förbandschefer då det gäller att påverka viktiga personer, s.k. ”Key Leader Enagement” (KLE), och i kulturella frågor. Enligt svensk tänkande samordnas KLE inom ramen för informationsoperationer men det är oftast psyops som har kunskapen att ge råd till förbandschefer om lämpliga teman och budskap att framföra.

Det måste alltid ske en analys av vilka medel som är mest framgångsrika beroende på den kultur som psyops verkar i. Det finns en uppenbar risk att man tar med sig sina egna kulturella värderingar när man planerar och genomför psyops utan att tänka på att målgruppen oftast har helt andra värderingar. Man skall komma ihåg att psyops genomförs på mottagarens villkor vilket innebär att teman och budskap måste anpassas utifrån målgruppens uppfattningar. Att försöka diktera vad en målgrupp ska tycka är direkt kontraproduktivt.

Psyops är en process som bl. a. innehåller planering, målgruppsanalys, produktutveckling, tillverkning av produkter, spridning och utvärdering. Funktionen är mycket kunskapsintensiv och kräver kompetenser inom en stor mängd områden. Kunskaper som behövs är bl. a. psykologi, historia, sociologi, antropologi, socialantropologi, kulturantropologi, ekonomi, religionskunskap, marknadsföring m m.

Kunskap om målgruppen

Erfarenhet från genomförd psyops både i Irak och Afghanistan visar att bristande kunskaper om målgrupperna leder till att psyops misslyckas. För att bl a effektivisera psyops har den amerikanska armén skapat ”Human Terrain Teams” (HTT) som har till uppgift att kartlägga kulturella faktorer, sociala strukturer, religiösa faktorer för att få förståelse för målgrupperna och deras problem. Genom att känna sina målgrupper och vilka problem dessa har skapas möjlighet till teman och budskap som får effekt hos målgrupperna. HTT har med framgång använts främst i Irak för att öka förståelsen för den kultur som amerikanska förband verkar i. Den amerikanska armén har efter insatser i Irak och Afghanistan dragit slutsatsen att personal som arbetar med psyops måste vara längre tid i sitt område än vad som är normalt för militär personal. Kontinuiteten av psyops-personal som känner sina målgrupper och verkar i samma område under lång tid har visat sig ha mycket positiva effekter.

Mätning av effekt

För att kunna använda psyops effektivt krävs att man kan ta reda på vilken effekt en psyops-kampanj har haft. Mätande av psyops effektivitet är avgörande för att kunna förändra kampanjer och justera innehållet i operationerna. Metoder för att mäta effekter av psyops är identiska med de metoder som används inom marknadsföring. Intervjuer och fokusgrupper är några metoder som kan användas för att inhämta information. Den stora skillnaden mot civil marknadsföring är de andra förutsättningar under vilken informationen inhämtas. Erfarenheter från Afghanistan visar på att det inte är ofarligt för de intervjuade att samtala med ISAF. Den begränsade mängden personal i ISAF innebär att man inte kan upprätthålla närvaro i alla områden samtidigt. När talibaner och andra väpnade motståndsrörelser återkommer sedan ISAF har dragit vidare brukar de som har samarbetat och samtalat med ISAF råka illa ut. Mätande av effektivitet under sådana förhållanden är svårt men nödvändigt.

Avslutning

Den senaste utvecklingen i Afghanistan indikerar att det är svårt att finna en militär lösning på situationen. I detta läge kan psyops spela en viktig roll. Påverkan av beslutsfattare hos talibanerna och befolkningen i Afghanistan för att få dem att vilja samarbeta med den afghanska regeringen, USA och ISAF torde vara en uppgift som psyops kan bidra till att lösa.

Fredrik Konnander är Stabschef FHS CATS och projektledare för Försvarsmaktens huvudstudie psyops.