Erik Lidén:

Försvarskrisen förvärras

Med kort varsel fick ÖB veta att han av komplicerade bokföringsmässiga skäl hade 9 miljarder mindre att räkna med än vad försvarsbeslutet 1996 förutskickat. Hans redovisning av konsekvenserna, bl a ett "nödstopp", utlöste en het politisk process. När detta läses har beslutet fattats och vi vet nu om nedan beskrivna konsekvenser blir verklighet eller om Försvarsmakten kom undan med blotta förskräckelsen. Det eviga - och ständigt gäckade - kravet på långsiktiga och hållbara försvarsbeslut får allt större tyngd.

Trots att ÖB Owe Wiktorin bara för ett år sedan tvingades ta bort materiel för 7,5 miljarder kronor ur planeringsramen fram till och med 2001 måste han fortsätta att skala bort mångmiljardbelopp för att få den balans i det militära försvaret som riksdagens försvarsbeslut 1996 förutsatte.
Grunden till dessa nya dramatiska försvarsbesparingar, som presenterades vid en dyster presskonferens fredagen den 13 november, är att regeringen i årets budgetproposition drastiskt förändrat försvarets planeringsförutsättningar utan föregående kontakt med ÖB.
Owe Wiktorin konstaterade att han i sin 20-sidiga skrivelse till regeringen måste begära ett helt nytt planeringsunderlag, få anstånd med budgetunderlaget för år 2000 och att ytterligare begränsa värnpliktsuttaget 1999-2001. Knappt 20 000 soldater utbildas dessa år och ÖB vill dessutom överväga ett helt värnpliktsfritt utbildningsår 1999/2000.

ÖB kräver ny planering
Regeringen väntas dock inte godkänna 0-inkallelser, då normalt 6 000 värnpliktiga krävs för att uppehålla grundberedskap i de tre försvarsgrenarna. Övningstrupp behövs också för den grundläggande officersutbildningen.
Enligt ÖB:s bedömning försvinner 16 miljarder kronor från planeringen fram till och med 2006 om de nya planeringsförutsättningarna tillämpas strikt.
- Sammantaget är förändringarna av en sådan omfattning att de kräver en helt ny försvarsplanering, såväl i närtid som på sikt, skriver Owe Wiktorin till regeringen.
- Det är utomordentligt kort om tid för omplanering inför 1999, då regeringen trots påminnelser inte velat avslöja sina ändrade ekonomiska direktiv för försvarets ekonomi. Den drastiska och snabba förändringen av de ekonomiska förutsättningarna innebär omfattande konsekvenser inom hela försvarssektorn.

Stora avbeställningar
ÖB pekar på att den nya anslagsförordningen inte ger verksamhetsneutralitet i form av prisindex och teknikkompensation som gällt fram till i dag. På materielområdet försvinner därför projekt för 8,4 miljarder kronor fram till och med 2001.
Anskaffningar berörs som i stor utsträckning minskar sysselsättningen och kompetensutvecklingen i svensk försvarsindustri.
Bland annat påverkas
- IT-system
- pansarvärnsvapen
- artillerisystem
- luftvärnssystem
- helikoptrar
- torpeder
- ytstridsfartyg
- ubåtar
- beväpning av JAS 39 Gripen
Dessutom tvingas försvarsmakten att avstå beställningsoptioner på kustkorvett Visby delserie 2, bärningsbandvagn till Leopardstridsvagnarna (121/122) och stridsträningsanläggning Nord i Umeå.

Minskat internationellt anseende
De minskade anslagen innebär att möjligheterna att uppfylla statsmakternas krav på internationella insatser kraftigt försämras. Ett gemensamt ledningssystem för försvarsmakten år 2001 kan inte genomföras. Repetitionsutbildningen fortsätter att ligga på en mycket låg nivå.
- Jag tvingas i nuläget helt enkelt att göra det som är möjligt, inte vad som är lämpligt, säger Owe Wiktorin. Att endast reducera materielplanerna leder till en total obalans i försvarsmakten. Generella ambitionssänkningar i förbandsverksamheten skadar allvarligt försvarsmaktens trovärdighet och anseende, externt och internt. Rekrytering till internationella uppgifter försvåras och begränsas när urvalet av fullt utbildade värnpliktiga minskar.
Redan under 1999 måste ÖB spara tre miljarder kronor i fortsatt krympande anslagsnivåer. Hur detta skall ske återstår att se när Högkvarterets planerare under jul- och nyårshelgen måste fastställa vad som är praktiskt möjligt att genomföra och som dessutom sparar dessa tre miljarder.
När ÖB får frågor om möjligheten att skjuta leveransen av delserie 3 (64 flygplan) av JAS 39 Gripen några år framåt i tiden svarar han undvikande. Om detta beror på svårtolkade kontrakt med flygindustrin eller okända villkor är svårt att utröna. Fortsätter urholkningen av försvarsekonomin måste med all säkerhet JAS omförhandlas.
De nya ytterligare försämrade ekonomiska villkoren för försvarsmakten kommer med all sannolikhet också att skapa nya motsättningar i militärledningen och mellan de tre försvarsgrenarna i dag förpuppade i ledningsfunktioner i Enköping, Berga och Uppsala.

Erik Lidén är journalist på SvD och ledamot av AFF:s styrelse