|
I månadsskiftet september-oktober
ägde övningen Nordic Peace, in the spririt of PfP,
rum i milo Mitt, med deltagare från de nordiska och baltiska
staterna. Författaren som är lektor i samhällskunskap
följde övningen. Han pekar på att denna slags
övningar av fredsfrämjande och humanitära insatser
ger en utmärkt inblick i totalförsvaret, särskilt
dess nya uppgifter. Fler borde ta chansen till besök hävdar
han.
Behovet av ett modernt och starkt
militärt försvar, det som vi i Allmänna Försvarsföreningen
skall verka för, framstår för en yngre generation
alltmer långsökt för ett land som vårt.
Det storpolitiska läget och de ekonomiska svårigheterna
här hemma går därvid hand i hand. Till detta
kommer att allt färre får egen erfarenhet av tjänstgöring
inom försvaret.
Mot detta står, som alla
läsare av denna tidskrift så väl vet, exemplen
från Bos-nien samt de risker, som är förenade
med det labila sociala, ekonomiska och politiska läget i
Ryssland. Konflikter i andra delar av världen kan spridas
och den internationella terrorismen m m får ökade
möjligheter. Allt sådant är självklart för
oss.
Men hur gör vi för att, till de skeptiska och de okunniga,
på ett trovärdigt och intresseväckande sätt,
sprida insikt om behovet av ett allsidigt och starkt svenskt
försvar, sammansatt och tränat för nutida och
framtida behov? Detta är naturligtvis AFF:s kärnfråga,
där många utmärkta insatser gjorts och görs.
Som en liten del av svaret på en sådan fråga
skulle jag vilja peka på främst två företeelser,
nämligen dels övningen Nordic Peace och dels totalförsvarets
skolsatsning.
När jag nu fokuserar på dessa två företeelser,
riktar jag mig inte minst till lärare och lärarutbildare
inom grundskola, gymnasieskola och högskola. En övning
som den jag här nedan beskriver kan mycket väl ge stoff
även för mellanstadiets undervisning, då ju det
humanitära momentet är så tydligt och lätt
att se. IT-baserad ämnesmetodik på lärarhögskolan
har i Nordic Peace och totalförsvarets skolsatsning alldeles
utmärkta och moderna hjälpmedel och verksamheten är
också politiskt okontroversiell, vilket är en stor
fördel.
Det är fråga om en samhällsverksamhet baserad
på breda riksdagsbeslut syftande till att säkerställa
några av våra mest grundläggande värden,
nämligen frihet och fred, inte bara för oss utan också
för våra medmänniskor.
Men jag riktar mig också till AFF. Jag menar att AFF som
organisation med mycket omfattande förankring i breda lager
i samhället kan hjälpa till att fästa lärare
och elevers uppmärksamhet på de två förträffliga
läromedel, som Nordic Peace och totalförsvarets skolsatsning
utgör. Därmed, tror jag, bidrar AFF på bästa
sätt till att uppnå sin huvudmålsättning.
Nordic Peace
I månadsskiftet september-oktober ägde en, ur flera
synvinklar sett, mycket intressant övning rum i trakten
av Södertälje (Almnäs) och på Gotland, "Betaland",
som det så fyndigt kallades i övningen. Scenariot
i övningen var att vi skulle söka skilja de stridande
åt i ett uppflammande inbördeskrig i ett fiktivt land,
Betaland, där en utbrytarrörelse sökte skapa en
egen stat.
Övningsmålen var bl
a följande:
o Att främja samarbete mellan inter-nationella organisationer,
såväl statliga som frivilliga, och militära stridskrafter,
o att öva gemensam planering, övning och utbildning,
transport och operationsledning
o att öva, utveckla och genomföra sjuktransporter med
fordon och flyg
o att öva minkunskap och minmedvetande
o att öva hantering av media i en konflikt som den övade
o att öva förståelsen av konflikter, regler för
internationella styrkors ingripande samt förhandlingsteknik.
Ett mycket stort antal aktörer
från flera länder deltog:
o militära förband från Danmark, Estland, Finland,
Lettland, Litauen, Norge och Sverige samt en observatör
från Island
o civila deltagare som UNHCR (FN:s flyktingskommissariat), Rädda
Barnen, Röda Korset, Amnesty International, Svenska Freds-
och Skiljedomsföreningen samt Kristna Fredsrörelsen
o svenska organisationer m m såsom FOA, Civilförsvaret,
Räddningsverket, ÖCB, SPF, Kustbevakningen, SLK, SKBR,
FMCK, FRO, lokala kommunala myndigheter m m
Pedagogiska aspekter
Uppräkningen ovan är inte främst till för
att informera läsarna om övningen. I stället vill
jag fokusera på ett annat förhållande.
Vi kan sammanfatta detta så
att övningen visar oss mångsidigt samarbete;
o civilt-militärt
o nordiskt-baltiskt
o offentligt-frivilligt
samt att övningen tydligt visar ett lättförstått,
mycket humanitärt, mål!
Främst av allt övades
samarbete mellan ett stort antal civila och militära enheter,
s k CIMIC på modernt övningsspråk.
Dessutom övades samarbete mellan många länder,
som alla vill bidra till fred och säkerhet. I detta ligger
också en stark samarbetsaspekt mellan de gamla, demokratiska
välfärdsstaterna i Norden och de nyligen åter
självständiga baltiska länderna.
Det stora antalet helt civila aktörer är påfallande,
både offentliga (stat, landsting, kommun) samt frivilliga,
vilka alla tillsammans försöker skapa en helhetssituation
som skall vara bra för stridande, lidande och hjälpbehövande
folk.
Vad gäller media övades även detta mångsidigt
och professionellt! Man hade press- och informationscentrum,
besöks- och observatörsbyrå, övningstidning,
egen radiokanal (nordic peace radio) egen fältpostadress,
hemsida (www.ovning.mil.se) samt e-postadress (np98@swipnet.se).
Kort sagt var övningen alldeles idealisk för att visa
hur vi i framtiden kan använda försvarsstyrkor, civila
enheter och frivilliga organisationer i internationell samverkan
för att åstadkomma fred och utveckling åt folk
i nöd. Den sätter militära styrkor och andra försvarsorganisationer
i demokratiska länder i ett rimligt sammanhang. Ett stort
antal lättförstådda kontaktytor finns mot många
delar av samhället! Där ligger nyckeln till den framtida
attityden till försvarspolitiken! Den kan därför
ha större chans än andra att lösa upp fördomsfulla
attityder gentemot försvaret.
Av dessa skäl borde en övning som denna besökas
av ett stort antal (flera hundra) gymnasielärare, främst
i samhällskunskap men även i andra ämnen (vård,
språk m m) i stället för den fåtaliga skara
som nu deltog en dag, ett stort antal mellan- och högstadielärare,
lärarutbildare, journalistutbildningar, media samt, inte
minst viktigt, företrädare för politiska organisationer
och andra opinionsbildare.
Det bör dock påpekas att övningsledningen och
den deltagande personalen var mycket positiv till besök
och att övningen, jämförd med andra övningar
inom försvaret, var mycket öppen till sin karaktär.
Att arbeta mitt i ett civilt samhälle var ju meningen med
övningen och i övningen ingick varken taktik eller
materiel, som kunde föranleda sekretess. De lärare,
som fick förmånen att vara med en eftermiddag på
Almnäs, togs emot på ett mycket vänligt och professionellt
sätt i en internationellt präglad miljö. Finska,
norska, danska och svenska officerare ställde upp och berättade
om övningen och visade förberedelsearbetet i en atmosfär
präglad av modernt, prestigefritt och effektivt nordiskt
samarbete när det är som bäst.
Vad kan AFF göra för
att stödja skolan, lärarutbildningen m fl?
Som jag ser det kan AFF arbeta på två plan för
att nå ut till de nämnda grupperna
Det ena är att bidra till spridning till målgrupperna
av information om övningar som den nämnda och om pågående
humanitära insatser likt den i Bos-nien (internationell,
civil-militär och med frivilliga hjälporganisationer
samt
s k fredsorganisationer).
Vad kan AFF göra härvidlag? Den frågan skulle
kunna vara föremål för "brain-storming"
ute i länsavdelningarna! Några faktorer att tänka
på är följande:
Hur kommer övningarna till målgruppernas kännedom?
Hur kan resurser/möjligheter skapas att ta ut t ex lärare
ur skolan/högskolan (lärarutbildarna) till studiebesök
på övningarna och/eller på annat sätt informera
dem och förse dem med användbart pedagogiskt underlag?
Det andra AFF kan göra mer aktivt än nu är att
främja ett ökat bruk av den stora satsningen "totalförsvaret
i skolan".
Det utbildningspaket, som utarbetats inom totalförsvaret
och som riktar sig till gymnasieskolan, har i år utkommit
i sin fjärde version. Materialet är numera beprövat,
mycket brett upplagt och tar hänsyn till de förutsättningar,
som varje sådan satsning måste arbeta under.
Det senare är bland annat att en stor del av eleverna, de
flesta kvinnliga samt ett stort antal manliga, inte kommer i
kontakt med försvaret annat än via ofta rätt otillförlitliga
opinionsförmedlare. Ett mycket stort antal lärare i
samhällskunskap samt mediafolk har inte erhållit någon
vettig utbildning om totalförsvaret. Vad kan AFF göra
här mer än en mässa för de trogna?
Utbildningspaketet, som kan beställas och erhållas
gratis, innehåller en video, faktahäften samt, främst
av allt, en hemsida
(adress: http://www.totalforsvaret.se)
där klasserna kan arbeta med totalförsvarsfrågorna.
Materialet är särskilt gjort för skolan och mycket
välgjort. Det är brett upplagt och ger utrymme att
själv formulera frågor och söka svar samt leder
till stor elevaktivitet.
Med andra ord är materialet både interaktivt och elevaktiverade
samt ger möjlighet för läraren att vara handledande,
som han/hon förutsätts vara i dagens skola.
Förutom gymnasieskolan, kurs A i samhällskunskap, vilken
alla elever har, passar materialet också i soldatutbildningen
samt i andra utbildningar av samma karaktär. Det skulle
därför vara bra om regementenas ansvariga för
skol-kontakter samt officersutbildningarna, som ju sänder
kadetterna ut till skolorna att informera om försvaret,
vore väl medvetna om satsningen "totalförsvaret
i skolan". Av erfarenhet vet jag att de ofta inte känner
till detta. Vad kan AFF göra?
Kort sagt har vi framför oss, med övningar som Nordic
Peace och verklighetsinsatser som i Bosnien samt med den utmärkta
skolsatsningen, ur pedagogisk synvinkel en helhet och en klarhet
vad gäller syften och samverkan, där inte minst den
militära komponentens roll, som är den svåraste
att förstå, framstår i ovanligt lättbegriplig
form. Detta måste utnyttjas!
Anders Weidung är fil
dr. |