Bengt Selander:

Bildts omöjliga uppdrag

 

Någon har sagt att alla försök att ena Bosnien till en stat faller på sin egen orimlighet. De tre folkslagen serber, kroater och muslimer har en tusenårig historisk belastning som inte kan lösas. När det romerska väldet 395 e Kr splittrades till Väst- och Östrom gick gränsen genom Jugoslavien. Kroaterna blev romerska katoliker och serberna grekisk-ortodoxa. När Östrom fallit 1443 och det turkiska väldet omfattade även Bos-nien övergick flera av invånarna till islam - ofta av bekvämlighetsskäl. Mordet 1914 på den österrikiske tronföljaren var signalen till första världskriget. Trots den efter första världskriget nyskapade staten Jugoslavien var motsättningarna ännu stora. Kung Alexander mördades på Ustasjas initiativ och Kroatiens kamp med tyskar och italienare mot serber under andra världskriget tvingade Tito att med kommunistisk diktatormakt tvinga fram sammanhållning. En jugoslavisk ambassadör mördades - som vi minns - i Stockholm av Ustasja - spänningen fanns fortfarande.

Kriget
Drygt tio år efter Titos död förklarade Slovenien och Kroatien sin självständighet 1991. Krig utbröt där etniska rensningar var ett sätt att undvika samboendet och för att skapa gränser mellan områden. Vance/Owens fredsplan undertecknades 1992. Men bosnienserberna kunde senare ej godkänna freden.
Kroaterna och muslimer bildade en federation och i juni 1995 utsågs Carl Bildt till fredssamordnare. En månad senare intog de bosniskserbiska förbanden staden Srebrenica, nära gränsen till Jugoslavien, en stad med många muslims-ka innevånare. 8 000 människor massakrerades på Ratko Mladics order. FN:s säkerhetsråd gjorde detta möjligt genom att förespegla dem en säkerhet som inte fanns. Den 28 augusti dödade en serbisk artillerigranat 37 människor på en marknadsplats i Sarajevo. Flygplatsen i Sarajevo var stängd. Krypskyttar tvingade förhandlare att förflytta sig på osäkra bergsvägar i pansrade bilar. Att sätta in flygunderstöd var svårt i den bergiga terrängen med en flygtid begränsad av basering i Italien. Men redan den 11 oktober träder vapenvilan i kraft och Dayton-förhandlingarna leder till att freden undertecknas i Paris i december. Carl Bildt utses till Hög Representant för samordning av freden i Bosnien.

Fredsuppdraget
I sin bok Uppdrag Fred har Carl Bildt beskrivit hur han först fick ta itu med rollen som fredssamordnare i en fred som knappt inte fanns. Hans roll blev inledningsvis snarare fredsmäklare och först efter Dayton och freden i Paris blev han den samordnare av alla de stora, mångfacetterade problem som freden nu ställde på undertecknarna.
Striden hade pågått på flera platser, men Sarajevo var centrum för serbernas strävanden att tvinga bort muslimer och själva göra staden serbisk. Krypskyttar gjorde livet svårt att leva. De besvärligaste var Bosnienserberna, men även kroaterna var inställda på att tidvis strunta i Bildt och förklarade vid ett tillfälle att kontakt med honom ej fick tagas - en åtgärd som knappast påverkade en som var van vid politiska sammanhang hemma i Sverige. Bildt bibehöll sitt lugn. Muslimerna, som kämpade förtvivlat för att inte utsättas för total etnisk rensning, var misstänksamma mot alla åtgärder som ändå tidigare på ett eller annat sätt enligt deras uppfattning blev till nackdel.

Imponerande arbetsförmåga
Det var svåra arbetsförhållanden för Bildt som medlare. Serberna under ledning av premiärminister Karadzic och generalen Mladic ville värna Republika Srpskas självständighet. Serberna ville ej ingå i en federation utan skapa en stark ställning för att senare kunna ansluta till Serbien.
Bildts operationsområde var inte bara själva Bosnien. Förhandlingar med Milosevic i Belgrad och Tudjman i Zagreb var viktiga för yttre påverkan av serber och kroater i Bosnien. Flera av Europas huvudstäder flankerade av Washington blev förhandlingsplatser för Bildt. Någon tid till avkoppling fanns inte - arbetet gick ofta med nätter som arbetstid. Restiden - oftast flygplan eller helikopter - användes för överläggningar, skrivande av PM m m. Det är inte svårt att uttrycka sin stora beundran för Carl Bildts höga intensitet och effekt i arbetet.

Knappa resurser
När han efter fredsundertecknandet i Paris kommer åter till Sarajevo som den Höge Representanten är hans resurser knappt befintliga. Från svenska ambassaden får han låna diverse utrustning. De militära förbanden - Ifor som avlöst FN-förbanden - har massor med fordon och helikoptrar, medan Bildt får låna en bil att transporteras med. Sammanträden i utkylda lokaler, brist på sambandsnät osv. Men resurserna kommer - staben utökas. När Bildt skall avtacka sin personal i juni 1997 med en liten dalahäst till var och en som minne räckte inte de 600 beställda dalahästarna, utan mer än 200 till fick beställas för att alla skulle få detta lilla minne från sin svenske ledare.
Bildt beskriver sina försök att få Ra-dovan Karadzic - den som många gärna skulle vilja se i Haag i en krigsförbrytarprocess - att avstå från alla offentliga befattningar. Karadzic avskedar sin egen premiärminister. Men Bildt vinner. Efter en och en halv månad tvingas Karadzic att lämna ifrån sig alla befogenheter. Trots att de två aldrig träffades utspann sig sålunda en allvarlig kamp mellan dem.

Motstridiga nationella intressen
Det är en atmosfär av olika inriktningar och bevekelsegrunder som påverkar Bildts arbete. USA vill gärna skapa en ren kartlösning, och när den är klar vill man ta hem sina förband. Viktigt för kongressen - inget land vill offra sina soldater i en tillkrånglad och långvarig situation. Därför får ofta Bildt, som svarar för den politiska lösningen, en
ibland något förbiseende behandling, medan han själv framhåller, att utan en politisk lösning som är genomförbar finns det på sikt nya incitament att ta till vapen.
Den 13 april 1997 besöker påven Sarajevo. En fridsfurste till detta förra centrum av ofrihet. Det är ännu inte fastställt vem som placerade ett stort antal stridsvagnsminor med utlösnings-anordningar som skulle blåst bort påven och hans följe. Men freden i Paris är en början till en kanske fredlig utveckling i Bosnien. Det eviga hotet finns ännu kvar. Kan världen på lång sikt kunna förhindra ett återupprepande? Bildts och hans medarbetares insatser var tveklöst av mycket stor betydelse. När skall Karadzic och Mladic och flera andra få svara för sina handlingar inför domstolen i Haag?
Bildts redogörelse på 544 sidor för freden i Bosnien kanske är svårläst för den som tror att det finns områden med allmänna spekulationer och tankemässiga utflykter där läsaren kan koppla av. Bildts språk som är intensivt rakt, betydelsefullt ger inga utrymmen för tankeflykt.
Det finns många episoder att fästa på minnet. En sådan är när man efter valresultatet skall få de kroatiska, muslimska och serbiska ledarna i Bosnien att samlas i en stad, i en byggnad och i samma rum vilket ingen ville vara med om. Bildts och hans medarbetares diplomatiska talanger för att lösa problemet är verkligen beundransvärda. Så gick det till.

Bengt Selander är överste av 1. graden.

Uppdrag Fred, Carl Bildt 1997.
Nordstedts Förlag AB, Stockholm.