Nils Andrén: Tidningen och världen

Rubriken är titeln på en innehållsrik vänbok till Dagens Nyheters nypensionerade utrikesredaktör Olof Santesson. Den nuvarande chefredaktörens, Hans Bergströms, inledande presentation av tidningens mångkunnige och avhållne medarbetare är en varm hederstribut.
Här finns inte plats för hela den imponerande meritkatalogen. Humanism och liberalism har varit centrala egenskaper hos Santesson under de mer än fyra decennier som han förvaltat sin tidnings förpliktande arv. I Vårt Försvar är det även angeläget att vitsorda hans betydelse som en klar och välbalanserad granskare av utrikespolitikens försvars- och säkerhetspolitiska aspekter.
Vänbokens bidrag är samlade kring pressens roll, svensk politisk historia under andra världskriget och den aktuella säkerhetspolitikens problem.

Medierna och makten
Pressens roll granskas av tidigare chefredaktörer i DN. Svante Nycander tacklar den, inte minst i en Bonnierägd tidning, alltid intressanta frågan om ägar- och maktkoncentration i medierna. Anders Mellbourn uppmärksammar en av dagsdebattens mest brännande frågor, mediernas ansvar - "mellan personförföljelse och det stora avslöjandet". Hans-Ingvar Johansson minns triumfer, fiaskon och vardagsslit i DN:s nyhetsbevakning. Diplomaten Sverker Åströms revir är utrikesdepartementets mediarelationer, från den undénska tillknäppt-heten till dagens mera öppna kommunikation. Återhållsamheten var ömsesidig. Herbert Tingsten avvisade officiella upplysningar under tystnadsplikt som en "förgylld råttfälla", som ett sätt för myndigheten att binda (och därmed även korrumpera) medierna med sin information.

Sverige och Tyskland
Krister Wahlbäck tar upp den i dagens atmosfär av moraliska självförebråelser aktuella frågan om Sverige och Tyskland under Nazi-förföljelsernas inledning. Det är en viktig genomgång som slutar med ett tänkvärt citat - ett slags vädjan att förstå det förgångna utifrån dess egna förutsättningar: "Det förgångna är ett främmande land. De handlar annorlunda där".
Santessons företrädare, Ulf Brandell, tar upp Londonministern Prytz omdebatterade telegram om R.A. Butlers ord att "Common sense, not bravado" skulle styra brittisk politik efter Frankrikes sammanbrott. Brandell spekulerar över frågan om uttalandet egentligen var adresserat till Tyskland, utan att nå någon kategorisk slutsats. Men Churchill gjorde "bravado" till "common sense" och Butlers uttalande blev en belastning under hans fortsatta politiska bana. Den frispråkige RAB blev aldrig inneboende på No. 10 Downing Street. Han fick trösta sig i den magnifika Master's Lodge i Trinity College, Cambridge.
Leif Leifland inpräntar att den svenska neutraliteten låg i de allierades intresse ända fram till krigets slutskede. Han inbjuder därmed även till slutsatsen att det var tur för Sverige att kriget inte blev längre i Europa. Kaa Eneberg vid DN berättar självbiografiskt och varmt om hur Sverige ställde upp för finska flyktingbarn.

Sverige och Ryssland
Den aktuella avdelningen stimuleras av två politiskt kontroversiella militära bidrag. Generallöjtnant Carl Björeman anser att försvaret utan en mer kompetent strategisk bedömning kommer att "marginaliseras som säkerhetspolitiskt instrument". Överste Bo Hugemark argumenterar i ett bidrag om Baltikums försvarsproblem för att Sverige genom förberedelser för väpnad hjälp till Baltikum skall avhålla Ryssland från äventyrligheter - intill dess att republikerna vunnit inträde i NATO. DN-journalisten Disa Håstad beskriver i ett bidrag om den postsovjetiska geografin de dunkla krafter som där driver sitt spel. De flesta av dessa stater ligger långt ifrån OSSE:s demokratiska ideal. Endast balterna har valt modeller enligt det europeiska mönstret. De övrigas insläpp i OSSE är en bräcklig räddningsaktion till stöd för demokratins svaga, lokala krafter, särskilt i de asiatiska republikerna.
Boken avslutas med en folkrättslig betraktelse av Santessons efterträdare, Per Ahlin. Under rubriken "stater kan om de vill" tecknas bl a omvärldens hjälplöshet inför lågnivåhot, under det öppna krigets nivå, de bleka reaktionerna inför våldet i Algeriet och annorstädes och politikens primat över juridiken i FN.
I allt kan både givarna och mottagaren lyckönskas till en omväxlande och tankeväckande läsning. Den speglar väl mottagarens mångskiftande intressen.
Nils Andrén är professor emeritus i statsvetenskap
Tidningen och världen.
En vänbok till Olof Santesson sammanställd av Per Ahlin och Anders Mellbourn. Dagens Nyheter 1998.