Bengt-Arne Johansson:

Det nya Högkvarteret

I samband med debatten om Försvarsmaktens ekonomiska kris ("de svarta hålen") och de samtidigt tillkännagivna omplaceringarna av högre chefer kom den allmänna uppmärksamheten att fästas på att försvarsgrenscheferna försvann och ersattes av generalinspektörer. Detta är bara en del i en total förändring av Högkvarteret. Många frågar sig varför detta är nödvändigt endast fyra år efter den förra omorganisationen. En representant för Högkvarteret beskriver här vad som sker och varför.

Bakgrund
Den 1 juli 1994 genomfördes en stor omorganisation av Försvarsmakten och de dåvarande centrala staberna. Från att ha bestått av mer än hundra olika myndigheter organiserades För-svarsmakten i en enda myndighet (Sveriges största myndighet). Försvarsstaben och de tre för-svarsgrensstaberna för Armén, Marinen och Flygvapnet organiserades samtidigt i ett gemen-samt Högkvarter.

Det nuvarande Högkvarteret består av fyra ledningar (operations- armé-, marin- och flygva-penledningen) och tre staber (planerings- undsäk (MUST)- och gemensamma staben). I ge-mensamma staben ingår ett stort antal mer eller mindre fristående avdelningar som kan be-traktas som gemensamt koncernstöd. D v s Högkvarteret har inrymt både stabsdelar och exe-kutiva delar s k ledningar. Cheferna för ledningarna har tillika varit s k centrala produktions-ledare (CPL). CPL har under överbefälhavaren haft ansvaret för utveckling, vidmakthållande och avveckling av krigsförbanden inom särskilt avdelade s k program (exempelvis program 2 fördelningsförband eller program 7 stridsfartygsförband etc). Detta har inneburit att samtliga CPL har givit ut uppdrag till sina respektive staber, förband och skolor samt beställningar till Försvarets Materielverk m fl stödmyndigheter inom tilldelat ansvarsområde.

Varför en ny Högkvarters-organisation?
Mycket snart efter ingången i den nya organisationen startade regeringen en utvärdering av den nya organisationen. Utredningarna ansåg att den intagna organisationen brast i princip inom fyra områden. De fyra områdena ansågs så viktiga att en omorganisation snarast borde genomföras.
o Man ansåg att det måste åstadkommas ett tydligare ansvar för all produktion d v s verk-samheten (läs utbildningen) inom Försvarsmakten. Denna måste bli rationellare och kunna genomföras mer samordnat över försvarsgrensgränserna.
o Ansvaret för avvägningsprocessen mellan olika system och mellan utveckling (investeringar) och vidmakthållande (pågående verksamhet) måste bli tydligare.
o En mera ändamålsenlig beställarkompetens, främst vad gäller materiel, måste skapas.
o Kostnaderna för den centrala ledningen måste minska med 100 mkr per år.

Den nya organisationen av Högkvarteret skall vara intagen den l juli 1998.

Ledningen
I syfte bl a att avlasta Överbefälhavaren skapas en särskild befattning som ställföreträdande ÖB. Dessa två utgör tillsammans verksledningen. Stf ÖB (Vice-amiralen Frank Rosenius) leder Högkvarterets arbete genom samordning av verksamheten. Han utövar också arbets-givaransvaret för personalen i Högkvarteret. Till sin hjälp för att samordna verksamheten har han en samordnings-avdelning.
Chefen för grundorganisationsledningen (Genlt Hans Berndtson) ansvarar för alla uppdrag som går ut från Högkvarteret. D v s alla staber, förband och skolor får sina uppdrag (uppgifter och resurser) från GRO-ledningen. Här ansvarar man också för att utbildningen bedrivs ratio-nellt inom hela Försvars-makten. Ledningen är organiserad med en planeringsavdelning (långsiktig planering och analys), en genomförandeavdelning som leder uppdragsprocessen, en utbildningsavdelning som arbetar med utbildningsmetoder, utbildningshjälpmedel och värnpliktsfrågor, en fastighetsavdelning som har hand om våra mark- och lokalbehov i grundorganisationen, en miljöavdelning som leder Försvarsmaktens miljöarbete och en frivil-ligavdelning som handlägger alla frågor som berör våra frivilliorganisationer.
Innan de slutliga uppdragen går ut till våra förband och skolor så har i stort alla delar av hög-kvarteret varit inblandade som underlagslämnare. Över 115 förbands- och skolchefer skall få sina uppdrag direkt från grundorganisationsledningen. För att klara dialog och granskning av alla dessa enheter tar Högkvarteret hjälp av olika centra, taktiska chefer och militärbefälha-varna.
Chefen för operationsledningen (Genlt Kjell Nilsson) ansvarar för att genomföra operativa insatser och för att rätt anpassad beredskap upprätthålls. Operationsledningen har i stort sett samma uppgifter och organisation som i den tidigare organisationen. Den mest markanta skillnaden är att uppgiften som s k CPL (se ovan) har utgått. Inom ledningen finns avdel-ningarna: inriktning, genomförande, logistik, internationellt, byggnads- och reparations-bered-skapen inklusive väg- och vattenbyggnadskåren samt sjukvård. Generalläkaren ingår i opera-tionsledningen som chef för sjukvårdsavdelningen men är i sin egenskap av tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården ansvarig direkt under regeringen.
Ansvarig för krigsförbanden är chefen för krigsförbandsledningen (Genlt Folke Rehnström). Han leder och samordnar utveckling, vidmakthållande och avveckling av krigsförband. Han beslutar om krigsförbandens organisation och resursinnehåll. Alla investeringar i form av materiel och anläggningar till krigsförbanden beslutas vid krigsförbandsledningen och härifrån utgår alla beställningar till Försvarets Materielverk. Denna ledning är den största inom Hög-kvarteret med ca 175 personer. De tre avdelningarna markstrid, sjöstrid och luftstrid har unge-fär motsvarande uppgifter som de tidigare programavdelningarna hos armé-, marin- och flyg-ledningarna. Ledningssystemavdelningen är en sammanslagning av ansvaret för alla lednings-system inom Försvarsmakten inklusive geografiska informationssystem. Utan tvivel är detta ett mycket angeläget område att åstadkomma en snabb och kraftfull samordning. Även de gamla underhållssektionerna har dragits samman till en samlad underhålls-avdelning med rep-resentanter för alla kompetenser. Beställningarna till Försvarets materielverk utgår alla från en särskild materielanskaffningsavdelning. Detta bl a för att skapa den efterlysta beställarkom-petensen. För den långsiktiga planeringen och analysen disponerar chefen också en plane-ringsavdelning.
Chefen för planeringsstaben (Genmj Bo Waldemarsson) ansvarar för Försvarsmaktens sam-lade planering och avvägning. Det är denna stab som främst samverkar med regeringskansliet. För detta ändamål samt för att samordna underlaget inför ÖB:s inriktning och prioritering finns en planeringsavdelning. De långsiktiga studierna och forskningen leds av en strategiav-delning. En särskild Q-avdelning leder den på bred front uppstartade kvalitetsverksamheten inom Försvarsmakten. Metod- och organisationsutveckling leds av controlleravdelningen och ekonomistyrning och ekonomiredovisning leds av ekonomiavdelningen.
Personalstabens chef (Gunnar Nyberg) är Försvarsmaktens personalchef. Hans stab ansvarar i grova termer för personalförsörjningen inom Försvarsmakten. Staben är uppdelad i tre avdel-ningar. En planeringsavdelning som har huvudansvaret för "försörjningen" med anställd per-sonal. Detta innebär bl a att man har ett särskilt ansvar när det gäller verksamhetsuppdragen till våra befälsskolor d v s Försvarshögskolan och de nya Militärhögskolorna (närmast mot-svarande våra nuvarande Officershögskolor). Bemanningsavdelningen leder chefsförsörj-ningen, vilket innebär att man ansvarar för både bemanningsplanering och individplanering för officerare som genomgått Försvarshögskolans chefskurser d v s i princip överstelöjtnant och högre. Även befordringsberedningar och antagningsnämnder handläggs på denna avdel-ning. Arbetsgivaravdelningen utarbetar underlag för de åtgärder som Överbefälhavaren och övriga chefer inom Försvarsmakten erfordrar i sin roll som arbetsgivare.
Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) utgör en stab inom Högkvarteret. I denna omgång är inte MUST berört av omorganisationen. Just nu pågår en särskild av rege-ringen tillsatt utredning om den framtida underrättelse- och säkerhetstjänsten inkluderande även andra myndigheter inom detta område (exempelvis även FRA).
De övriga självständiga avdelningarna: internrevision, information, protokoll, juridik och ad-ministration bibehåller i princip tidigare uppgifter och organisation. En ny avdelning är den gemensamma säkerhetsinspektionen, där samtliga tidigare säkerhetsinspektörer inom armén, marinen och flygvapnet sammanförts till en avdelning.

Generalinspektörerna
I den centrala ledningen ingår också de tre generalinspektörerna med sina centra. De är inte en del av Högkvarteret men betraktas som en utlokaliserad del av den centrala ledningen. D v s i stor utsträckning kommer de att utnyttjas som en resurs som biträder Högkvarterets olika led-ningar med framförallt underlag inför utveckling och vidmakthållande av våra förband.
De kommer att leda taktik- och teknikutveckling, särskilt funktionsstudier och försöksverk-samhet. Man kommer att stödja Högkvarteret vid inspektioner, internationell verksamhet, förbandsutveckling och i utbildningsverksamheten.
Generalinspektörerna är främste företrädare för armén, marinen respektive flygvapnet. I denna egenskap har de ett särskilt ansvar för kompetensen inom dessa områden. Detta tar sig uttryck inte minst inom personalområdet, där deras inflytande över personalutvecklingen kvarstår. Ett annat mycket viktigt område är att företräda kompetenserna i internationella sammanhang.

Direktionen
I Försvarsmakten finns en direktion. Direktionen är ÖB:s rådgivande organ. I direktionen ingår ÖB, stf ÖB, cheferna för operationsledningen, krigsförbandsledningen och grundorganisationsledningen, militärbefälhavarna samt generalinspektörerna.
Utöver dessa ingår som föredragande cheferna för planeringsstaben, personalstaben och chefen MUST.
Direktionen är en ledningsgrupp för överläggningar i ärenden som är viktiga för För-svarsmakten. I direktionen skall behandlas frågor som kan föranleda framställning till rege-ringen eller som av annat skäl är av stor vikt eller har principiell betydelse. En viktig uppgift är således att behandla ärenden som rör avvägning.
Till direktionen adjungeras efter kallelse cheferna för Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt samt Försvarshögskolan.

Framtiden
Just nu pågår ett intensivt arbete att omorganisera Högkvarteret. Parallellt med det "gamla" Högkvarteret arbetar en projektorganisation HKV NY under ledningen av tillträdande stf ÖB. Inför ingången i det nya högkvarteret är det framförallt tre frågor som är komplicerade. En är den nya processen för att åstadkomma relevanta verksamhetsuppdrag till förband och skolor inför året 1999 och 2000. Det kommer säkert att dröja något år innan man här hittar de mest ändamålsenliga styrformerna. Även materielprocessen är komplicerad och kommer att ta tid innan den funnit lämpligaste form. Dessa båda processer samt själva omorganisationen kompliceras extra av den ominriktningsprocess som just har startat. Redan i medio oktober skall Överbefälhavaren lämna ett första underlag för denna process. Allt detta gör att den här ovan beskrivna organisationen säkert kommer att ändras i detaljer allt eftersom erfarenheter dras av genomförd verksamhet.

Bengt-Arne Johansson är generalmajor och ställföreträdande chef för grundorganisationsledningen