C-G Hammarskjöld:

Förändrad omvärld - annorlunda försvar

Den 18 februari redovisade försvarsberedningens ordförande, statssekreterare Lars Danielsson, beredningens nyligen publicerade rapport inför ett stort och intresserat auditorium i AFF i Stockholm. I starkt koncentrat sade han följande:

Arbetsläget
Försvarsbeslutet -96 förutsatte en "kontrollstation" halvvägs i beslutsperioden. Försvarsberedningen tar fram underlag. En säkerhetspolitisk delrapport utgavs i februari -98, och nu har huvudrapporten lagts fram. Kontrollstationen -99 avses resultera i:
- modifiering av FB -96 för 2000 och 2001,
- förnyad inriktning av försvaret på 10 års sikt,
- inledning av beslutsprocessen för nästa försvarsbeslut,
- konkreta omställningsförslag för en proposition senare i år.

Regeringen eftersträvar samsyn mellan de fem partier som har en konstruktiv syn på försvaret (d v s socialdemokraterna och de borgerliga).
Mycket har förändrats, men det går fortfarande att arbeta med FB -96. I framtiden bör vi ha kortare beslutsperioder (3 år) i kombination med skisserade målbilder på 10 års sikt.

Omvärlden
Den grundläggande säkerhetspolitiska utvecklingen är positiv, även om det råder osäkerhet i Ryssland. Säkerhetssamarbetet utvidgas. Ingenting tyder på en försämrad utveckling. Största risken vore instabilitet i Ryssland, även om den nu verkar riktad inåt.
Slutsatsen blir, att något invasionshot mot Sverige inte syns föreligga inom 10 år. Däremot är andra former av hot och påtryckningar möjliga.

Svensk säkerhetspolitik
Målet är oförändrat att bevara Sveriges fred och självständighet. Politiken har en nationell och en internationell dimension. Nationellt bör vi förbli alliansfria, för att kunna bli neutrala i krig (därom råder stor politisk enighet). Internationellt finns därutöver inga hinder för ett fördjupat svenskt deltagande i internationellt militärt säkerhetssamarbete.

Totalförsvarets uppgifter
Dessa formulerades i FB -96:
- försvara Sverige
- hävda territoriell integritet
- bidra till internationell fred och säkerhet
- stärk samhället vid svåra påfrest-ningar.

En kursändring pågår: Försvaret mot väpnat angrepp kan reduceras, förmågan att medverka i internationella operationer bör stärkas.

Ekonomi
För 2000 och 2001 ligger ramarna från budgetpropositionen -99 fast, besparingarna från FB -96 fullföljs. Från 2002 föreslås en sänkning med 4 miljarder. För att underlätta omställningen förslås ett engångsbidrag på 4 miljarder, fördelat på 2002 och 2003.
Andelen av försvarsanslaget som i dag går till materielanskaffning är hög, och kan sänkas. Den s k teknikfaktorn förslås tas bort.
Det är angeläget med snabb omställning, med besparingar och rationaliseringar för att hantera problemen i närtid.
Det är inte bara försvaret som har ekonomiska svårigheter nu, det gäller hela statsverket (någon ändrad uppfattning om tillämpningen av anslagsförordningen är inte aktuell).

Säkerhetssamarbete
Sveriges engagemang utvecklas och fördjupas i PfF, den nordiska brigaden, stöd till de baltiska länderna samt olika typer av samarbete med övriga grannländer. Följande prioritering görs nu:
1. Fredsframtvingande och fredsbevar-ande verksamhet i Europa,
2. Fredsbevarande verksamhet globalt,
3. Globala insatser med speciella resurser (minröjning etc),
4. Övningsverksamhet inom PfF i närområdet.

På sikt tillkommer:
- Fredsframtvingande verksamhet globalt (inom ramen för vår förmåga),
- Fredsbevarande verksamhet med sjö- och flygstridskrafter i närområdet.

Beredskap och anpassning
Beredskap mot kränkningar och mot begränsade hot och påtryckningar ska
ständigt vidmakthållas. Inom ett år ska ett begränsat angrepp från en förberedd angripare kunna mötas. Den sänkta beredskapen förutsätter god förmåga att upptäcka och tolka omvärldssignaler, och att vidta förändringar.

Försvarets utveckling
Försvarsmakten bör ha en insatsorganisation, med färre men mångsidigare förband, för dagens uppgifter. Beredskapen ska kunna höjas inom något år, och anpassning kunna ske inom fem år.
Ledningsorganisationen anpassas, och många etablissemang lämnas.
Totalförsvarsplikten bibehålls och anpassas till totalförsvarets behov (antalet värnpliktiga de närmaste åren blir ca 15 000).

Sammanfattning
o Det säkerhetspolitiska läget är gott,
o Försvarskostnaderna bör sänkas,
o Omställning görs från invasionsförsvar till insatsförsvar med anpassningsförmåga,
o Det internationella säkerhetssamarbetet bör vidgas.

Diskussionen går vidare. Det gäller att bibehålla förtroendet för försvaret och att återställa långsiktigheten i verksamheten.

Diskussion
Efter föredraget följde en livlig diskussion, präglad av oro för att statsmakterna nu går för drastiskt fram. Riskerar vi att göra om misstagen från 1925? Bl a ställdes följande frågor.

De ekonomiska ramarna skärs ner, samtidigt som nya uppgifter, främst internationell verksamhet, tillkommer. Förmågan till återtagning och anpassning ska bibehållas, och det kostar pengar. Går ekvationen ihop?

Svar: Nedskärningen av invasionsförsvaret ger potentiella besparingar.

Materielkostnaderna antas kunna sänkas genom internationellt samarbete, och köp "från hyllan". Kommer dessa möjligheter att finnas kvar, om läget snabbt krisar till?

Svar: Nya förutsättningar inom EU. Leverantörerna gör bindande åtaganden.

Det tar lång tid att bygga upp försvaret igen. Kommer vi att kunna börja i tid? Tar vi inte en allvarlig risk?

Svar: Vi har i dag ett starkare försvar än vi behöver. I framtiden får vi inte ta läget för givet, utan vara lyhörda för förändringar i omvärlden.

Hur påverkas försvarsviljan, och de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet, av ytterligare nedskärningar i grundorganisationen?

Svar: Viktigast för försvarsviljan är ett välbalanserat och trovärdigt försvar. Bibehållande av bygderegementen är ett mycket dyrbart sätt att stärka försvarsviljan.

C-G Hammarskjöld är generalsekreterare i Allmänna Försvarsföreningen