Överstyrelsen för Civil Beredskap har genomfört sina årliga forskardagar.

Sverige söker sin säkerhet i en värld där hotskalan hela tiden breddas. Dagens hot är komplexa och finns oftast utanför de traditionella väpnade konflikterna.
- Forskningen har en nyckelroll för beredskapen. Beslutsfattare, planerare, analytiker och forskare inom skilda områden måste engageras för att möta de nya kunskapskraven, säger Jan Lundberg, omvärldsanalytiker vid Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB).

Det bästa skyddet mot IT-hot är inte ett traditionellt försvar. Det som behövs är ett brett nätverk som bygger på förtroende och tillit. Där måste både myndigheter och företag ingå. Det hävdar William Marlow, amerikansk datasäkerhetsexpert.
- För att nätverket ska fungera måste försvarsmyndigheterna lämna storebrorsrollen och bli partners att lita på. Bland annat bör fler kunna ta del av forskningsresurser och resultat, säger William Marlow.
Han är vice vd för Global Integrity Corporation som är en konsultfirma med världen som arbetsfält. Företaget hjälper myndigheter, organisationer och andra företag att skydda sig mot informationsattacker.
William Marlow talade vid ÖCB:s forskardagar i mitten av mars där temat var "Säkerhet i en föränderlig värld - nya kunskapskrav". Ämnen som krishantering, infrastrukturens sårbarhet, terrorism, folkrätt, beteendevetenskap och europeisk säkerhetspolitik belystes.
Med stort engagemang gav William Marlow exempel på hur dagens säkerhetspolitiska utmaningar ser ut. Som när en före detta anställd krypterade en banks hela finansiella system. Eller när en hacker lyckades stänga av nödtelefonsystemet i ett stort område och när en 14-åring stängde av flygledningskontrollen i en del av USA.
Tekniskt handlar det om virus, om kryptering som gör det omöjligt att komma åt nödvändig information, och om dataprogram som söker och hämtar information om var öppningar och sårbarheter i känsliga informationssystem finns.

Organiserade attacker
- I de flesta fall handlar det inte om 14-åringar utan om mycket strukturerad och organiserad verksamhet för att tjäna pengar, säger William Marlow.
Vid ett fall som hans firma löste förra året gick spåren till den ryska maffian. Attacken hade förberetts under närmare tre år genom att bygga upp kontakter, ta del av öppen information och bygga bakdörrar in i känsliga datasystem.
Själva stöten genomfördes i tre steg. Först en bullrig men anonym avledningsmanöver mot företagets USA-kontor. Därefter en tystare men synlig attack mot Europakontoret. Ett par timmar senare när alla dataexperter var upptagna på två håll gjordes den riktiga stöten helt osynligt. Målet var företagets huvudkontor i Asien där många miljoner dollar försvann.
Trots de tekniska beskrivningarna påpekar William Marlow att skyddet mot informationskrigföring i första hand är ett riskhanteringsproblem, inte ett tekniskt problem. Och det är inte bara stora ekonomiska värden som är i fara.
- Ytterst är det förtroendet för regeringen och myndigheterna som står på spel.

Viktiga analyser
Försvarsminister Björn von Sydow påpekar att dagens forskning ska ge handlingsfrihet. Det som sker i Ryssland påverkar den svenska säkerhetspolitiken och måste därför följas noga. Även frågor kring anpassningen och utvecklingen inom försvarsindustrin är områden som är viktiga för forskningen.
- Ödmjukhet måste vara utgångspunkten inför de förlopp som ligger framför oss, säger Björn von Sydow.
Trots en intensiv bevakning var det ändå ingen som förutsåg upplösningen av Sovjetunionen och Warszawapakten. Enligt Björn von Sydow är det tvunget att kunna tolka impulser för förändringar. Att följa och analysera utvecklingen i Ryssland är en stor uppgift. Men också nödvändig för att klara anpassningen av totalförsvaret om utvecklingen blir sämre.
- Det måste finnas en grundläggande forskning och en inriktad forskning som är så pass djup att den ger oss handlingsfrihet framåt, säger Björn von Sydow.

Tidiga signaler
Han påpekar att det nu byggs upp en analysfunktion vid försvarsdepartementet. En grupp som ska hjälpa till att bevaka, ge uppdrag och tolka myndigheters och funktioners analyser. Målet är att ge det politiska systemet tidiga signaler.
När det gäller informationskrigföring måste Sverige vara väl insatt. Det ska både finnas en kapacitet för att skydda sig och för att kunna använda informationstekniken mot en angripare för att störa eller slå ut motståndaren. Hotet från NBC-vapen1) är ytterligare ett område där det enligt Björn von Sydow måste finnas en förmåga att förstå.

Karl Melin är informatör vid ÖCB

1) Nuclear, Biological, Chemical

ÖCB:s forskardagar
Den 16-17 mars i år anordnades ÖCB:s forskardagar 1999. Det var ÖCB som tillsammans med Försvarshögskolan ordnade arrangemanget. Temat var: "Säkerhet i en föränderlig värld - nya kunskapskrav!". Strukturen byggde på sex parallella seminarier: "Krishantering", där docent Bengt Sundelius var ansvarig, "Säkerhet i ett europeiskt perspektiv", med professor Bo Huldt som seminarieledare, "Infrastrukturens sårbarhet", med professor Torbjörn Thedéen, "Hot, risker, aktörer och avsikter", som leddes av forskningsledare Percy Hartoft, "Den nya säkerheten och människan", där professor Berndt Brehmer ansvarade, samt "Nya normer för säkerhet och internationella relationer", där seminarieledaren var professor Ove Bring.
I ÖCB:s tidning Beredskap Special, nr 2/99, går det att läsa mer om forskardagarna.

"Det måste finnas en grundläggande forskning och en inriktad forskning som är så pass djup att den ger oss handlingsfrihet framåt", säger försvarsminister Björn von Sydow.

"Nu siktar vi på att bli ett totalförsvarsuniversitet", säger Försvarshögskolans rektor, generalmajor Karlis Neretnieks, här tillsammans med Christina Weglert, chef för institutionen för civil beredskap.

"Nästa år kommer det att finnas tusen miljarder elektroniska anslutningar i världen. Det innebär lika många möjliga vägar in i olika datasystem", säger William Marlow.